När jag förra veckan var väldigt sysselsatt med att baka och förbereda för den där dagen när jag officiellt blev äldre (fast jag har egentligen bestämt mig för att vända processen så jag blir ett år yngre varje gång istället) kom det lite förslag från vänner och bekanta på vad jag mer skulle kunna göra, bland annat från Redaktör Engström som efterlyste något med vit choklad.
Jag kan faktiskt hålla med honom i att det görs alldeles för få bakverk och desserter med denna chokladvariant så framöver kommer jag lite då och då skapa just sådana och börjar här och nu med en läcker kladdkaka som ger mersmak.
Vit chokladkladdkaka
Ingredienser 10-12 portioner:
200 g vit blockchoklad 50 g smör 1 dl matolja (neutral smak) 2 ägg 3 dl strösocker 3 1/2 dl vetemjöl 1 tsk vaniljsocker 1/2 krm salt
Tillagning:
Smält blockchokladen med smöret i vattenbad.
Rör ner ägg, socker och olja i chokladen.
Blanda mjöl, vaniljsocker och salt. Sikta ned mjölblandingen i smeten och rör om.
Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant.
Grädda i 200º cirka 20 minuter. Kakan ska inte vara helt genomgräddad.
Det går bra att prova med en kökstermometer, kärntemperaturen bör ligga mellan 93-95 grader när kakan är färdig.
Kyl ned och pudra med kakaopulver. Servera med osötad vispad grädde och röda bär, till exempel hallon eller jordgubb.
När du gör kladdkakor av denna typ, så är det viktigt att röra smeten och inte vispa. Om du vispar så kommer kakan att sufflera lite och då blir den inte lika seg.
Något jag jobbar mycket med är att ta fram recept anpassade för den så kallade Generation Pizza, recept för rätter som är enkla att tillreda utan att för den skull smaka sämre eller innehålla råvaror av låg kvalité. Ofta är de dessutom billiga att göra, till exempel kostar middagsrätten nedan cirka 11 kronor per portion.
Tack vare lättheten att finna snabbmatsställen, en viss överetablering finns det där, och det omfattande utbudet av färdigrätter i mataffären riskerar vi att tappa hela generationer som inte lär sig att laga mat från grunden. Dessutom löper många traditionella svenska rätter att bli bortglömda när allt färre använder sina kök så som de var tänkta att användas.
Jag arbetar kontinuerligt för att försöka få fler intresserade av att lära sig laga mat och baka, det är både roligt och oftast enkelt. Dessutom får man glädjen av att ha skapat något själv som är gott och mättande. Mer om Generation Pizza kommer såväl här som på Den Rockande Kocken.
Korv Forsell med potatismos
Ingredienser 4-6 portioner:
400 g falukorv 1 gul lök 2 msk vetemjöl 4 dl mjölk 4 msk tomatpuré 1/2 tsk kinesisk soya 25 g färsk dill 1/2 tsk paprikapulver salt vitpeppar
Potatismos: 1,2 kg fast potatis 50 smör eller margarin 1-1 1/2 dl mjölk salt vitpeppar malen muskotnöt
Tillagning:
Skär falukorven i tärningar. Skala och hacka löken fint.
Bryn falukorven i smör eller margarin i stekpanna.
Lägg över falukorven i en gryta. Tillsätt mjölet och rör runt väl så att allt mjöl har blötts upp med matfettet på falukorven.
Fräs löken i smör eller margarin i stekpannan under omrörning så den blir mjuk utan att få färg.
Tillsätt löken till grytan. Tillsätt mjölk, tomatpuré, soya och paprikapulver.
Repa dillen och hacka den fint. Tillsätt till grytan.
Blanda runt allt i grytan och låt koka upp. Låt sjuda 5-10 minuter. Rör om då och då.
Smaka av med salt och vitpeppar.
Skala potatisen och skär eventuellt i lite mindre bitar för att minska koktiden.
Lägg potatisen i lättsaltat vatten i en gryta och koka upp under lock. Låt koka tills potatisen är mjuk, prova med sticka.
Slå av vattnet. Tillsätt smör eller margarin och mjölk samt salt, vitpeppar och muskotnöt efter smak.
Kör med elvisp tills all potatis är finfördelad och du fått ett jämnt mos.
Det har väl inte undgått någon att det varit Melodifestival igen, åtminstone den svenska uttagningen. I mina ögon är det en fruktansvärt tragisk historia där inte längre musiken står i fokus, med intåget av att allmänheten röstar är det andra kriterier som styr vilka som får rösterna. På många sätt var det faktiskt bättre som det var förr med utvalda juryer som satt ute i landet och dessutom inte fick se framförandet, endast höra det.
Eurovision Song Contest handlar inte längre om musik och nationell särart, det handlar om scenframträdande och vilka som har flest följare på Facebook, Instagram, YouTube, Snapchat med flera. Förvånar det egentligen någon att Frans sprang och vann? Det var han som en gång gjorde Zlatan-låten och hur många följare har inte Hr Ibrahimovic i sociala medier och sin mobilapp? Som sagt, det handlar inte längre om musiken.
Tro nu inte på något sätt att det är över, nu ska vinnarlåten ältas sönder och samman i olika medier. Det är inte bara i radio och TV, det är i allehanda sociala medier och på bloggar också. Och det stannar inte där, sedan är det dags för den stora finalen dessutom där fjortisfavoriten ska mäta sina musikaliska muskler mot en bunt andra artister.
Det är dessutom inte bara Frans egen inspelning av låten som vi ska plågas med, det är allehanda coverversioner också och de flesta är bara efterapningar. Ett gäng killar från Borås gjorde dock något eget av det, The Burial Of You And Me spelade under natten efter svenska finalen in sin alldeles egna tunga tolkning. Handen på hjärtat, vilken version lyssnar du helst på? Originalet eller covern?
Det är inte utan att man känner en viss stolthet över att vara hårdrockare.
Kringresande säljare av tishor är rörande överens om att bästa ställena att sälja är hårdrocksevenemang och att bästa kunderna är hårdrockare, de köper lite mer än "Svensson". En kommentar från en knalle på Metaltown för något år sedan:
"De är lite roligare människor. Alla är jättetrevliga och ju värre de ser ut desto rarare brukar de vara"
Väktare tycks även de vara överens om att bästa evenemangen att jobba på är hårdrockskonserter. Det är sällan några bråk och slagsmål på dessa tillställningar och blir hårdrockarna tillsagda att lugna ner sig lite, kanske dags att vandra hemåt så här mitt i natten lommar de som regel iväg om än lite ostadigt efter kvällens övningar i ölhävning.
Min egen erfarenhet efter några års bevakning av alla evenemang på Sommartorsdagarna i Borås där det bjuds på gratis konserter på Stora Torget ger samma bild, när det är hårdrock är det sällan några bekymmer förutom möjligen krånglande teknik eller mindre samarbetsvilliga vädermakter. Enda gången jag där noterade stök och slagsmål var när man hade "flip flop" på scenen, en musikgenre som för mig representerar allt det dåliga i det amerikanska samhället med våld och droger.
Enligt Spotify är dessutom hårdrockare de mest lojala lyssnarna mot sin egen genre, vi hoppar inte runt som yra höns mellan olika musikstilar utan fortsätter lyssna på samma och fortsätter därmed också lyfta fram vår älskade hårdrock. Mer spelningar på Spotify placerar hårdrock och alla dess undergenrer högre i topplistorna och fler får en chans att upptäcka den.
Hårdrocken förenar över alla gränser; ålder, kön, etnicitet, religion är alla oväsentliga. Det enda som har betydelse är kärleken till musiken, vi brinner alla för den. Jag är stolt över att vara hårdrockare.
Något jag noterat när jag jobbat med Metal Munchers är att fövånansvärt många rockartister är mer eller mindre renlevnadsmänniskor, ett antal av dem är vegetarianer. Just vegetariskt är något jag själv, handen på hjärtat, inte har så stor erfarenhet av. De senaste månaderna har jag dock fått chansen att förkovra mig inom detta område tack vare ett litet samarbete med en producent av vegetariska råvaror, Quorn.
Min intention har hela tiden varit att göra mitt yttersta för att även vi karnivorer (egentligen omnivorer) ska kunna uppskatta dessa rätter och råvaror. Även om det inte är en tillstymmelse till kött i dem ska de ändå falla köttätare i smaken.
Pasta med Quorn-röra
Ingredienser 4-6 portioner:
100 g slanggurka 2 msk socker 2 msk vitvinsvinäger 2 msk vatten
300 g Quorn Färs 1 liten purjolök (ca 200 g) 400 g krossad tomat 1/2 dl rött vin 1 dl vatten 1/2 tsk salt 1/2 tsk vitpeppar 1/2 tsk cayennepeppar 2 tsk basilika
Tillagning:
Dela gurkan på längden, dela sedan även halvorna på längden. Skär i tunna skivor, cirka 2 mm tjocka.
Lägg socker, vitvinsvinäger och vatten i en liten skål. Rör om tills sockret löst upp sig helt.
Tillsätt gurkan och låt marinera 10-15 minuter. Vänd runt lite då och då.
Strimla purjon och skölj den väl i en sil under rinnande kallt vatten så eventuella jordrester avlägsnas.
Bryn Quorn-färsen i olja i en het panna.
Tillsätt krossad tomat, purjolök, rött vin, vatten, salt, vitpeppar, cayennepeppar och basilika. Blanda runt ordentligt och låt sjuda under lock i 5-10 minuter.
Dra från värmen och smaka av med salt och vitpeppar.
Sila bort vätskan från gurkan och vänd ner i röran.
Servera med lång pasta, till exempel spaghetti eller tagliatelle.
Varje år kommer den, dagen när man måste ha storstädat lägenheten och bakat femtielva olika kakor. Inte nog med det, en tårta ska framställas också. Inte heller lönar sig den där dagen, kostnaderna för alla bakverk överstiger med råge de små presenter man får. Vilken dag? Den dag man officiellt blir ännu ett år äldre och mer gaggig.
Trots detta är det ändå värt det, det är trots allt enda dagen på året när man får stå helt i fokus och det är tillåtet att vara fullständigt egoistisk. För min del har det slumpat sig väldigt väl, jag såg dagens ljus på St Patrick's Day och då brukar det vara full fart på pubarna. Det är många som firar min dag.
Förberedelserna för dagen ifråga har redan påbörjats så jag slipper stå med allt i sista minuten, bullar och dylikt kan förvaras i frysen och tas fram när det är dags. Det är i princip bara tårtan som måste göras samma dag. Givetvis blir allt som bakas efter mina egna recept.
Jordnötsbullar
Ingredienser 15-20 st:
25 g jäst 75 g smör 2 1/2 dl mjölk 1 dl socker 1 krm salt 1 tsk malen kardemumma 7-8 dl vetemjöl
Fyllning: 200 g mandelmassa 1 dl jordnötter 5-6 msk lättmargarin eller rumsvarmt smör
Pensling: 1 ägg pärlsocker
Tillagning:
Smula jästen i en degbunke. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Låt det bli ca 37°C. Rör ut jästen med lite av mjölkblandningen och häll sedan i resten.
Blanda i socker, salt, kardemumma och nästan allt mjöl. Arbeta degen smidig. Strö lite mjöl på ytan så att den inte torkar.
Täck med bakduk och låt jäsa cirka 45 minuter.
Värm ugnen till 175°.
Riv mandelmassan. Riv jordnötterna i en mandelkvarn. Rör ut dem med lättmargarin eller rumsvarmt smör.
Ta upp degen på lätt mjölat bakbord och knåda igenom den. Tillsätt lite mer mjöl om det behövs.
Kavla ut degen tunnt till en stor rektangel. Bred ut fyllningen jämnt över hela degplattan, lämna en liten långkant utan fyllning.
Rulla samman från ena ena långsidan så kanten utan fyllning kommer ytterst.
Skär 2 centimeter breda skivor och lägg i bullformar.
Låt jäsa 20 minuter under duk.
Pensla med att uppvispat ägg och garnera med pärlsocker. Grädda i mitten av ugnen 20-25 minuter.
Nya svenska husmanskosten är utan tvekan pasta och jag är inget undantag, även jag är förtjust i denna egentligen väldigt enkla matråvara. Det är inte pastan i sig som är det fina i kråksången, den är egentligen relativt smaklös, utan hur man kan variera hur den serveras i det oändliga.
Min kärlek för pasta har genererat mängder av recept och även en hel kokbok, Lilla Pastaboken. En del dagar är det lite svårt att få tiden att räcka till och då är pasta tacksamt eftersom det går snabbt att laga till. Det är oftast också enkla och billiga rätter, något som gör det ypperligt för den så kallade Generation Pizza.
Helt nyligen var jag väldigt sysselsatt med kodning och konvertering av komponenter (från ASP till PHP) för den nya plattformen för huvudbloggen, den ska flytta in på en mer stabil plattform med bättre funktionalitet, och då var det svårt att just hitta tiden för matlagning också. Läge med andra ord för just pasta och då också en av de mer önskade varianterna bland besökande middagsgäster i mitt residens.
När huvudbloggen är flyttad (väntar bara på att domänen ska propagera till alla namnservrar) kommer det att bli en hel del pasta både där och här.
Pasta med curry, äpple och bacon
Ingredienser 4-6 portioner:
4-6 portioner spaghetti 350 g bacontärningar 3 msk olivolja 2-3 tsk curry 2 krm koriander 1 gul lök 1 klyfta vitlök 2-3 dl grädde 1 äpple salt vitpeppar
Tillagning:
Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen, den ska vara al dente.
Hetta upp en stekpanna och bryn bacontärningarna.
Lägg upp baconen att rinna av på hushållspapper, lämna kvar så mycket av fettet som möjligt i pannan.
Tillsätt olivoljan, curryn och koriandern. Låt fräsa någon minut.
Ansa löken och hacka den fint. Skala vitlöken.
Tillsätt löken i pannan och pressa vitlöken över. Låt fräsa under omrörning så löken blir mjuk utan att få färg.
Tillsätt grädden och låt sjuda några minuter.
Riv äpplet grovt och tillsätt. Dra pannan från värmen och smaka av med salt och vitpeppar.
Blanda ner såsen i den färdigkokta pastan och lägg upp på varma tallrikar. Strö bacon över.
Något av det absolut roligaste jag jobbat med inom både musik och mat genom åren är bokprojektet Metal Munchers, världens kanske mest unika kokbok i samarbete med svenska rockband. En först bok är publicerad och en uppföljare är på gång.
Tanken var att man i ett rockband spenderar så mycket tid tillsammans i replokalen, studion och på spelningar att man blir som en liten familj och som sådan också får en gemensam favoriträtt, en tanke som har visat sig vara helt korrekt. I första boken finns hela 49 svenska band representerade, bland annat Souldrainer.
Killarna i bandet var väldigt pretentiösa och bidrog med mängder av unikt bildmaterial till projektet, både professionella bandbilder och bilder av hemma-hos-varianten. Deras favoriträtt? Efter bilderna. Och efter receptet också en liten video.
Souldrainer Pasta
Ingredienser 4 portioner:
God pasta 4 kycklingfiléer Ett paket bacon Soja Haricots verts Lagom mycket röd chili Kanske lite broccoli å sparris om man gillar det Parmesanost Balsamicovinäger
Tillagning:
Stek kycklingen i stekpanna så den får fin färg och lägg den i en ugnsform.
Salta och peppra. Häll på lite soja.
Rulla in Haricots verts i bacon och lägg på samma form.
Stoppa in i en 175 gradig ugn i ungefär en kvart.
Skär i den största kycklingbiten och kolla så den är klar. Inge bra om den är rå. Då kan man bli sjuk.
Koka upp broccolin kvickt i saltvatten. Eller ät nån annan grönsak.
Koka pasta, hacka chili och riv parmesan. Släng rubbet på en tallrik. Häll på lite balsamico på kycklingen.
Dra igång Heaven's Gates på stereon, häll upp nåt å dricka, ät.
Premiär för Den Rockande Kocken på MetalCentral, nu har jag flyttat in och ska blogga här också vid sidan av min vanliga blogg som heter just Den Rockande Kocken. Mitt i all metal och hårdrock ska det nu även handla om mat och bakverk (och en del om rockmusik också från min egen lilla synvinkel).
Sedan 2010 har jag, Tobbe Hvornum står det på brevlådan, drivit min egen blogg framgångsrikt och nu breder jag ut mig här också. Den Rockande Kocken var 2014 landets tredje största matblogg med i snitt 40.000 unika besökare i veckan, den har under större delen av 2015 legat i träda men har nyligen återfötts och är på uppgång igen.
För många är jag också känd som bossen på Big Bang Rockklubb i Borås när den var aktiv och även för mitt bokprojekt Metal Munchers i samarbete med 100-talet svenska rockband runt just temat mat och rockmusik.
Min karriär som hårdrockare inleddes redan 1974 i och med släppet av två viktiga plattor, Judas Priest "Rockarolla" och U.F.O "Phenomenon". Jag är med andra ord inne på mitt 42:a år med headbangande och mitt rockavnjutande har utvecklats i takt med att rockens alla genrer har gjort det, även om 70- och 80-talen ligger mig varmast om hjärtat lyssnar jag gärna även på senare modeller som till exempel dödsmetall.
Nu är jag som sagt här och ska skriva om mat och rockmusik från mitt eget unika perspektiv, det ska firas med lite tårtkalas och det görs inte med vilken tårta som helst utan med en Jack Daniel's Chocolate Cake. JD är på något sätt synonymt med rock och funkar dessutom förbaskat bra tillsammans med choklad. Inte att förglömma, den tårtan är syndigt läcker.
Det är min förhoppning att du som läsare ska ha både nytta och glädje av min blogg Metal Munching.
Korv Forsell med potatismos
Min egen erfarenhet efter några års bevakning av alla evenemang på Sommartorsdagarna i Borås där det bjuds på gratis konserter på Stora Torget ger samma bild, när det är hårdrock är det sällan några bekymmer förutom möjligen krånglande teknik eller mindre samarbetsvilliga vädermakter. Enda gången jag där noterade stök och slagsmål var när man hade "flip flop" på scenen, en musikgenre som för mig representerar allt det dåliga i det amerikanska samhället med våld och droger.
