Själva grejen i sig med att göra en cover av Måns Zelmerlöw-låten ”Heroes” och släppa den samma dag som denne segrat i Eurovision kan man väl kanske tycka vara ett enkelt sätt att försöka rida på någon annans framgång. Å andra sidan så har jag alltid tyckt att covers kan vara en ganska kul och intressant grej, om det görs på rätt sätt. Att göra en tolkning av en låt som låter nästintill som originalet är totalt meningslöst. Att däremot göra en cover där man sätter sin egen prägel på låten kan i mitt tycke bli riktigt intressant. Så, att göra en hårdrocksversion av en poplåt är en intressant tanke. CRAZY LIXX gör den ju även riktigt bra.
Ett litet konstaterande, varje bra hårdrockslåt bör ha minst ett gitarrsolo enligt min mening." Ja, så länge som det tillför något", var det någon som sa en gång. Jag sträcker mig lite längre och säger att om bandet är tillräckligt bra så finns det även en gitarrist som kan se till att solot kan tillföra något. Ett riktigt härligt gitarrsolo kan bidra till att en låt får det där lilla extra. En låt utan ett solo blir givetvis inte dålig per automatik, men jag kan ofta känna då att just detta solo saknas.
Angående plats två och tre så kan de mycket väl byta plats från vecka till vecka. Det är hur som helst långt kvar av året och jag vet att det kommer att släppas fler riktigt bra skivor i år. Det är faktiskt möjligt att det här skivåret kan bli ett av de bästa på länge, så hur listan kommer att se ut när året är slut återstår att se.
De tre bästa låtarna i år (ej rankad ordning): LANCER – ”Eyes of the Liar”, MANIMAL – ”March of Madness” & DENIED – ”Primetime Suicide”. Notera att samtliga dessa tre låtar kommer från svenska band och att de två sistnämnda ej har släppts ännu. Det kommer fler riktigt bra skivor i år med andra ord.
Extramaterial har alltid hängt med de fysiska dvd- och skivsläppen för att locka lite extra till köp. Kommentarsspår från regissörer på dvd-filmer och bonuslåtar på cd-skivor är några exempel Den senaste tiden har utvecklingen tagit en lite märklig vändning. Nu verkar det ha blivit inne att släppa skivor med så kallade ”commentary tracks” på Spotify. Här kan man under några sekunder innan varje låt få ta del av information om låtarna från någon i bandet. En lite småkul sak visserligen, men varför erbjuda en bonus till de som lyssnar gratis på Spotify i stället för att köpa skivan? En till väldigt tråkig utveckling är att vissa bolag nu har valt att släppa skivorna på Spotify innan den fysiska produkten når handeln. Tidigare kunde man ibland få vänta några dagar på att skivorna skulle komma upp på Spotify efter det att de hade släppts fysiskt i handeln. Nu har det alltså blivit tvärtom. Jag frågar mig, varför? Varför fjäska för Spotify, en jätte som betalar löjligt låg ersättning till artisterna. Och varför erbjuda mer till de som väljer att lyssna på Spotify i stället för att köpa den fysiska produkten? Jag menar, det är ju knappast så att de kommer att sluta lyssna gratis för att de inte får något extra, eller får tillgång till skivan några dagar innan den fysiska produkten släpps. Det här är ännu en tråkig och troligtvis även farlig utveckling som bara kommer att leda mer till ännu mindre skivköp. Skivbolagen borde tänka sig för en gång extra i stället för att påskynda den fysiska produktens undergång ännu mer.
För ungefär två månader sedan ställde jag frågan i ett blogginlägg om bra power metal existerar idag. Jag var väldigt inne på genren för lite drygt tio år sedan, men sen svämmade det över med skräp, samt att de etablerade banden inte alls lyckades skapa lika bra musik som tidigare. Så jag tröttnade. Men visst gillar jag fortfarande de gamla goda plattorna från STRATOVARIUS, EDGUY, HAMMERFALL, och NOCTURNAL RITES än idag och visst har jag saknat något nytt och riktigt bra inom genren. Nu, efter att ha hört LANCERs senaste platta ”Second Storm” ett antal gånger kan jag bara konstatera att bra power metal existerar än idag. Det är verkligen inte mycket som sticker ut inom genren längre och de etablerade banden spelar på betydligt mindre spelställen än för ett antal år sedan. Så, visst krävs det att LANCER kämpar ordentligt om de ska nå långt, men gör de bara det och fortsätter att producera så här bra musik så skulle jag bli väldigt förvånad om de inte blir riktigt stora om några år. LANCER har precis det som behövs, duktiga musiker som lyckas skapa riktigt starka låtar och som levererar live som om de hade spelat tillsammans under hur lång tid som helst. Jag blir jäkligt glad av musik med så här starka melodier och låtar som verkligen fastnar, som man vill höra om och om igen. Lite extra kul är det givetvis att de dessutom är från Sverige och Värmland. Fortsätt kämpa så kan det här bli riktigt, riktigt bra!
I fredags blev det ett besök på ”nya” Heaven & Hell i Karlstad där LANCER hade releaseparty med tillhörande livespelning. Jag säger ”nya” då förändringarna inte kändes speciellt stora., jämfört med Glada Ankan, men det är hur som helst kul att någon försöker få fart på stället igen. Vi kan onekligen behöva fler spelställen i Karlstad. Det är även kul när det blir lite mer variation på bokningarna. Antalet gånger som vi har haft melodisk metal, eller power metal i Karlstad tidigare har varit extremt få. Personligen har jag varit ganska trött på genren i några år nu, mycket på grund av att det inte har dykt upp något nytt bra band på länge, samtidigt som de etablerade banden inte har lyckats få ur sig något bra på flera år. Riktigt kul är det då när det dyker upp ett band som har det där lilla extra i sina låtar och som dessutom är från Sverige. Nya albumet ”Second Storm” är onekligen det bästa i genren som jag har hört på flera år. Spelningen då, jo LANCER levererar likt första gången jag såg dem på festivalen Putte i Parken förra året. Då bjöd de på en spelning som var klart bättre och mer energirik än många av de etablerade banden på festivalen. Allt känns så jäkla rutinerat och man skulle kunna tro att de hade spelat ihop i ett antal år och släppt ett flertal plattor, snarare än att som nu ha släppt två och ändå bara vara i början av sin karriär. Jag skulle bli väldigt förvånad om LANCER inte går långt.
Jag kom att tänka på METALLICA när jag lyssnade på IN FLAMES senaste platta ”Siren Charms” för sjuttioelfte gången idag. Missförstå mig inte, jag gillar verkligen ”Siren Charms”, men den stora musikaliska förändringen får mig ändå att tänka lite på METALLICA och deras stilbyte vid ”Load”& ”Reload”. En del av mig har lite svårt att förstå sånt där. Förändring kan givetvis vara bra, men just den där drastiska förändringen i ett bands stil och sound har jag lite svårt att förstå. Det känns nästan som någon form av identitetskris. I METALLICAs fall följde den mindre lyckade ”St. Anger”, innan det blev dags att göra ett försök att återgå till thrashen igen på ”Death Magnetic”, en platta som visserligen var ett steg i rätt riktning men i METALLICAs fall kommer vi nog aldrig att få uppleva de där riktigt, riktigt högkvalitativa låtarna igen. Återstår att se hur IN FLAMES framtid kommer att se ut.
Den här veckan har gått i jobbets tecken. Sex dagars arbete i min butik, som vanligt nu mera, men sen har vi även byggt en till kassa, samt fått en korvmodul på plats i helgen. Där av har det inte blivit allt för mycket tid över för bloggande, men för att det inte ska gapa helt tomt den här veckan så bjuder jag på IRON MAIDENs härliga, och lite lätt komiska tolkning, av låten ”Hocus Pocus”. Har du inte redan hört den tidigare så håll tillgodo! Nästa vecka blir det en dag extra ledigt, samt att jag och min kära sambo ska se KATANA och LANCER live i Karlstad på fredag.
Finns det något som jag inte orkar med så är det plojmusik. Musik är för mig en konst och jag beundrar verkligen talangfulla musiker. I min värld blir det då helt fel när ett antal plojband uppmärksammas mer än band som verkligen sliter med sin musik i flera år och som har det där lilla extra. Jag säger inte att musik måste vara överseriös och humorlös, absolut inte! Men när humor, eller i vissa fall rent fjanteri, tar över så till den grad att man mer eller mindre vet att banden i fråga inte skulle ha kommit någonstans utan dessa inslag, alltså när de humoristiska inslagen är uppenbart större än bandens musikaliska förmåga, då orkar jag verkligen inte. Jag tänker inte nämna några namn, men visst finns det några sådana band även inom hårdrocken.
Livespelningar är extremt viktigt för ett band när det gäller att etablera sig. Samtidigt är det väldigt svårt för mindre etablerade band att få livespelningar. Klubbar och pubar vill dra så mycket folk som möjligt och i Sverige idag är det svårt att locka folk till en spelning med ett mindre känt band. Min passion för musik och framför allt hårdrock är extremt stor. När jag upptäcker ett nytt band som har det där lilla extra så vill jag att allt och alla ska upptäcka dem. Därför vore det väldigt kul att hitta något ställe där man kunde erbjuda lite mindre, men talangfulla band att spela. Jag och Metalcentrals medgrundare, Danne försökte oss på att arrangera några spelningar för ett antal år sedan. Det blev dock endast ett fåtal arrangemang. Någon spelning drog skapligt med folk, andra, lite mindre band, drog inte så många. Det gjorde inte saken lättare att det då under en lång tid i Karlstad var väldigt svårt att hitta något lämpligt ställe att arrangera spelningar på. Jag pratade med en bekant för någon vecka sedan som hade varit iväg på några spelningar med sitt band i Kroatien. Där hade de spelningar varje dag och det kom mycket folk. Tänk om det vore så lätt i Sverige.
