Svenska TREAT har på sin Facebook-sida nyligen lagt upp några nya studiobilder med den inte allt för informativa beskrivningen ”Treat 2016 – in da studio”. Vågar vi hoppas på nytt material? Jag är i alla fall en som skulle bli väldigt glad. TREAT är fantastiskt bra när det handlar om melodisk hårdrock. Endast en platta (”Coupe de grace”, 2010) sedan comebacken är givetvis alldeles för lite.
Häromdagen inhandlade vi biljetter till EUROPEs spelning i Göteborg den 23:e september. Med tanke på att EUROPE med ”The Final Countdown”-plattan var ett av de band som fick mig att bli riktigt inne på hårdrock med starka melodier och refränger så är det lite konstigt egentligen att jag inte har sett dem live än. Det var nära en gång, men ville sig inte riktigt. Att döma av det jag har sett (och hört) på diverse liveklipp och dvds så är väl dessvärre inte Tempests röst vad den en gång har varit riktigt. Så, egentligen borde man ha sett dem för ett antal år sedan, men det finns helt klart betydligt sämre liveband ändå idag.
En av mina förhoppningar är att få höra min absoluta favoritlåt med bandet i fråga, ”Ready Or Not”. I klippet nedan så fegar inte Joey så mycket med sången, vilket jag har sett på en del andra klipp, och Norum får till ett ganska bra solo. Håller tummarna för att de bjuder på lika mycket energi i september!
STRATOVARIUS släpper nya albumet ”Eternal” 11 september. Från denna platta kommer låten ”Shine in the Dark”, som även ska vara den första singeln från nämnda album. Märkligt nog har jag inte sett att singeln finns att få tag på någonstans ännu, trots att den hade radiopremiär för drygt en månad sedan.
Låten låter hur som helst lovande, även om jag gärna hade sett att de inte dragit ner på tempot när refrängen drar igång, utan istället kört samma tempo som i versen. Det låter i alla fall som ett steg i rätt riktning, mot de två senaste plattorna ”Nemesis” och ”Elysium”, där bandet enligt min mening inte lyckades nå upp i samma höga nivå som på ”Polaris”, första plattan utan Timo Tolkki. I september får vi ta del av resultatet.
Här nedan kan du även se (och höra) en akustisk version av ”Shine in the Dark”, från något radioprogram.
Kan man ha mer otur med sångare än CRASHDÏET? Tre olika sångare på lika många plattor (Dave Lepard, H. Olliver Twisted och Simon Cruz). När platta nummer fyra (”The Savage Playground”) sedan hade avverkats och Simon Cruz fortfarande fanns kvar i bandet så tänkte i alla fall jag att kanske, kanske, kunde turen vända nu, men icke. För cirka en månad sedan så upptäckte jag att nämnde Cruz valt att hoppa av bandet mitt under en pågående Japan-turné. Rykten gör gällande att Cruz har personliga problem. Tråkigt, för röstmässigt så passade han väldigt bra i bandet. Man frågar sig ju nu lite om bandet verkligen kan resa sig en gång till. Går det att hitta fler sångare som passar deras musik och håller kvalitetsmässigt, och framför allt, kan man hitta någon som stannar längre än ett eller två album?
Det återstår att se. Jag hoppas hur som helst, för kvalitet har dem. En mindre bra sångare kan dock sänka bandets kvalitet något enormt, så det gäller att de lyckas hitta rätt.
När det gäller det berömda uttrycket ”den som väntar på något gott…”, så passar det oftast bättre med ”väntar ALLTID för länge”, än, ”väntar ALDRIG för länge”. Det gäller givetvis alltid när man väntar på någon ny platta, ja så till vida att plattan inte visar sig att vara en besvikelse då. Just nu väntar jag otåligt på nya album från IRON MAIDEN, samt svenska DENIED och MANIMAL. Av dessa tre band så är det endast IRON MAIDEN som har ett releasedatum spikat, nämligen 4:e september. Övriga två lär jag få vänta ett tag till på. DENIED fick börja om en del när sångare Johan Fahlberg hoppade av och ersattes av Germán Pascual (ex NARNIA, DIVINEFIRE, MINDS EYE, EMPIRE 21). Jag är ändå övertygad om att nya plattan kommer att bli kanon när den blir klar.
MANIMAL släppte sitt första och hittills enda album, 2009, ett album som man helt enkelt bara måste älska om man gillar melodisk metal, med riktigt vass sång. Väntan har alltså varit mer eller mindre olidlig efter ett nytt album. Nu har de äntligen en ny platta inspelad och klar. Jag har haft äran att få lyssna på plattan och det låter grymt bra! Till och med omslaget är fantastiskt snyggt! Nu väntar vi bara på ett datum... Som sagt, den som väntar på något gott.
Manimal – ”The Darkest Room” på Spotify
Denied – “Let Them Burn” på Spotify
I lördags blev det en liten tur till Putte i Parken för att se ett av festivalens få bra band i år, HARDCORE SUPERSTAR, bandet som verkar uppskatta Karlstad, i alla fall om man ser till hur många gånger de har varit här. Trots stekande sol är energin som vanligt på topp och Jocke Berg rör sig på scen likt Axl Rose i sina unga dagar. Turligt nog bjuds det endast på två låtar från den ganska tråkiga, senaste plattan ”HCSS”, mina favoriter och plattans enda bra låtar, ”Don't Mean Shit” och ”Touch The Sky”. I övrigt levereras bland annat härliga låtar som ”Need No Company”, ”Last Call For Alcohol”, ”We Don’t Celebrate Sundays”, ”Someone Special” och den inte allt för vanligt förekommande “Cry Your Eyes Out”. Min enda önskan är egentligen att HARDCORE SUPERSTAR insåg vilket guldkorn de har i form av ”Hope For A Normal Life”. Det vore i mitt tycke ett bättre balladval än ”Run To Your Mama”.
Ibland dyker vissa låtar upp i hjärnan på en som man inte har hört på väldigt länge. Idag poppade den här upp. ”Dirty Little Secret”, som endast kom med som bonuslåt på ”Have A Nice Day”-plattan. En låt, som enligt min mening hade funkat bra mycket bättre än ett antal av de ordinarie låtarna, på en platta som precis som de flesta av BON JOVIs plattor de senaste åren, endast har några få bra låtar. Sad but true... Här är i alla fall en av dem, även om det bara blev en bonuslåt.
Ett snabbt och enkelt konstaterande, hårdrock på svenska, eller vilket annat valfritt språk som helst förutom engelska då, funkar inte. Det låter helt enkelt bara konstigt. Hur bra musiken än är så sitter jag bara och skakar på huvudet när jag försöker lyssna på något som sjungs på något annat språk än engelska. Visst finns det musik som funkar på exempelvis svenska, det finns hur mycket som helst, men inte hårdrock. Det bara ska sjungas på engelska för att inte låta konstigt, fel, galet, knäppt.
Halva året har nu passerat och tankarna kring årets bästa plattor och de mindre lyckade börjar växa mer och mer. Jag har tidigare pratat lite om vilka album som kändes bäst för någon månad sedan. När det gäller årets hittills största besvikelse så måste jag tyvärr säga att det är HARDCORE SUPERSTAR som har stått för den. Jag säger tyvärr då bandet är och har varit ett av mina favoritband i ett antal år. Men att gå ifrån den härliga blandning av sleaze och thrash som funkat så bra under många år, och som faktiskt innebar att bandet fick ett ordentligt genombrott, till att istället gå tillbaks till sitt gamla, lite punkrockiga sound som de sysslade med INNAN sitt genombrott känns bara helt galet. Till skillnad mot de kvalitetsplattor som de har levererat från ”Hardcore Superstar” (bandets stilbyte och genombrott, som hyllats ordentligt!) till ”C'mon Take on Me” 2013, så känns nya plattan bara identitetslös, seg och tråkig. Självklart kan man inte undvika att bli lite extra besviken när det handlar om ett favoritband.
En annan besvikelse är att det inte verkar bli någon Rockbåt i år. När Sweden Rock och Rockklassiker gjorde gemensam sak och arrangerade denna kryssning förra året så kunde man läsa i programbladet att kryssningen skulle återkomma nästa år. Nu kan man dock läsa att de inte hittat de rätta förutsättningarna”. Väldigt tråkigt!
Blogginläggen har tyvärr lyst lite med sin frånvaro den senaste tiden. Detta beror främst på att jag har haft lite personalbrist i min butik, vilket har inneburit att jag mer eller mindre har fått jobbat häcken av mig ett tag nu. Jag är dock på god väg när det gäller att få igång ny personal, äntligen, så förhoppningsvis ska det kunna bli lite fler inlägg här framöver.
Jag passar på att pusha lite för vårt forum som har återuppstått efter ett antal månaders frånvaro. Tyvärr blev der mer eller mindre sönderspammat av spambotar och jag hade inte tid nog att ta tag i problemet, även om det har funnits i mina tankar en längre tid. Ett forum är dock jäkligt kul, så nu är det äntligen online igen. Jag var dock tvungen att rensa allt, så nu uppmanar jag er alla att registrera er. Ett aktivt forum kan vara en väldigt bra plats att få tips på ny bra musik och att diskutera musiken du gillar bäst med likasinnade. Så, gå in och registrera dig nu! Länk: www.metalcentral.net/forum
