Japan rockar!!
”De é mycke nu”, för att citera en gammal klassiker. Jag skulle ha skrivit ett nytt blogginlägg redan för några veckor sedan när jag kom hem från Japan, men så blev det inte. Jag brukar köra med tesen att ”dygnet har 25 timmar om man jobbar in lunchen också”, men inte ens det verkar räcka till. Nåväl, Japan. Vi var en vända för några veckor sedan, femte gången för min del faktiskt, och jag älskar Japan! Det finns en otrolig massa att berätta om landet, men det skulle ta åtta bloggar till. Jag tänkte bara snacka om Japan och konserter. Vi var nämligen i Tokyo och bevistade den årliga Loud Park-festivalen. Det är en inomhusfestival med tre scener och ca 35 000 besökare. Det finns två scener med melodisk metal/hårdrock och en ”Extreme stage”. De två melodiska scenerna är placerade vid sidan om varandra och där varvas banden, medan ”Extreme stage” kör samtidigt, fast en våning under. Det hela är beläget i en stor arena. På de melodiska scenerna spelade i år band som Megadeth, Pretty Maids, Kamelot, Hammerfall, Sabaton, Loudness, Dizzy Mizz Lizzy och The Local Band. Det sistnämnda trodde jag ärligt talat var just ett lokalt band. Det visade sig dock vara ett gäng amerikaner som körde åttiotalscovers. På den extrema scenen lirade band som Carcass, Dark Tranquillity, At The Gates och Obituary. Vi kom fram till att Skandinavien definitivt var den bäst representerade regionen! Innan jag själv lirade där förra året med Overdrive hade jag bara varit på en konsert. Deep Purple, som hade Yngwie Malmsteen som förband. Sittande publik. Under Yngwies show var det en otroligt välartad publik som satt ner och applåderade efter varje låt utan några större känsloyttringar. Ingen headbanging, inga horns, inga fyllevrål och absolut inga stage dives. Sedan var det dags för Deep Purple. DÅ hände det saker!! Jävlar!!! Folk ställde sig upp och… ja, det var väl ungefär allt. Folk stod upp framför sina stolar, några hade till och med tagit av sig skorna och någon gjorde några försiktiga dans-moves. Efter konserten gick alla väldig lydigt ut ur lokalen, precis som efter vilken svensk bioföreställning som helst.
När vi spelade i Osaka och Tokyo visade det dock sig att heavy metal-publiken på de mindre klubbarna var lika vild som den europeiska. Det headbangades, hornen stod som spön i backen och det var ett gött mos! Efteråt blev det fotografering och signering i massor och de eventuella farhågorna från mitt första konsertbesök blåstes bort direkt. Även publiken på Loud Park visade samma drag. Dvs det var drag på dem! Kanske Yngwie/Purple drar en annorlunda publik. Kanske var det arenan med enbart sittande publik. Det var dock missvisande. Japan rockar!
För den som fortfarande köper CD och vinyl är Japan ett himmelrike. Bara att gå igenom alla Disk Union i Ochanomizou är ett dagsverke. För den som spelar finns där även ett helt kvarter med bara gitarr/bas-affärer! Det är svårt, om inte omöjligt, att gå därifrån tomhänt!
Sayonara!
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
