Transubstans är något av specialister på att nosa upp riktigt bra retroakter. MAGNOLIA, SIDEBURN, OBLIVIOUS, MANGROVE, SIENA ROOT och ABRAMIS BRAMA är bara några exempel. Det nyaste tillskottet till bolaget är en svensk/norsk samling bestående av Jokke, Knutte, Chrille, Johan och Kim, och lyder till namnet BRUTUS. Om jag var lyrisk över plattan med SIDEBURN, som släpptes samtidigt, så når väl tyvärr inte BRUTUS samma höjder. Å andra sidan tror jag dessa grabbar kan attrahera en större del av den traditionella stonerklanen. Distad Gibson spelad genom en mufflig halsmik, slamriga trummor och bluesiga riff, så långt är det gott och väl. Jag kan dock inte påstå att jag är överförtjust i sångaren. Han får mig att tänka på Nicke Andersson i THE HELLACOPTERS, men en aning mer begränsad i det vokala registret (det låter lite ansträngt ibland). I "Golden Town" är han ibland rent falsk. Jag blir inte heller så värst upphetsad av kvalitén på sologitarren, som låter lite stapplig utan någon riktig känsla och övertygelse. Låtmässigt är det ganska okej, även om de inte direkt försöker sig på några nya grepp. Alla riff har hörts förut, vilket inte behöver vara fel, men tyvärr känns detta bara som en i mängden som ligger och puttrar i mellanskiktet. "Hey Mama" höjer sig ett snäpp över resten och det var ett kul grepp att lägga in några strofer av NATURE i "Swamp City Blues", men roligare än så blir det tyvärr inte.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
