Ursäkta, men jag har svårt att bli riktigt upphetsad över sånt här. Det är visserligen skitcoolt att det finns eldsjälar som brinner för gammalt åttiotalsmangel och inte vill något hellre än att få gårdagens thrash/death att låta lika mycket 1986 som 2006, men ärligt talat: vad ska jag med det till? När Pete Flesh, känd från utmärkta retromanglarna DECEIVER (och tidigare MAZE OF TORMENT), släpper soloalbum blir jag lika upprymd som frustrerad. Visst piskar han upp en sjuhelsikes energi i bästa "Hell Awaits"/"Left Hand Path"-anda. Visst är Abyss-produktionen mäktig. Visst är han en hygglig låtskrivare. Men något saknas för att jag ska orka vara intresserad ens de trettiotre minuter som skivan varar. Jag tror det är något så svårdefinierbart som djup det rör sig om " fast det kanske man inte ska begära i genren? Tyvärr orkar jag inte vidareutveckla mitt resonemang just nu " en krönika vore kanske på sin plats " så jag nöjer mig med att summera FLESH som gediget rens. Varken mer eller mindre.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
