Annons

Bröderna Appice aktuella med sin första skiva

De är rockvärldens mest kända trumspelande brödrapar och har under flera årtionden spelat med storheter som BLACK SABBATH, DIO, Ozzy Osbourne och Rod Stewart. De hade dock aldrig gjort ett album tillsammans. Detta ändrades i höstas när de släppte skivan ”Sinister” som gästas av en räcka kända musiker. Metalcentrals Henrik Halvardsson fick en pratstund med Vinny Appice som berättade om det nya albumet och sin egen roll som producent.

Det finns få mer välmeriterade brödrapar i rockvärlden än Vinny och Carmine Appice. Carmine började sin karriär med VANILLA FUDGE i slutet av 60-talet och sägs vara den som inspirerade LED ZEPPELINs trummis John Bonhams spelstil. Efter det följde år tillsammans med legendariska artister som Jeff Beck, Rod Stewart och Ozzy Osbourne innan han startade band som KING KOBRA och BLUE MURDER. Brodern Vinny har även han en ytterst framträdande karriär: efter att ha spelat in sina första skivor i bandet DERRINGER fick Vinny sitt definitiva genombrott som trummis med BLACK SABBATH innan han följde med legendariska sångaren Ronnie James Dio för att bilda just DIO. Resten är musikhistoria. Trots det har de aldrig spelat in en skiva tillsammans förrän nu.

Hur föddes egentligen idén till att göra ett album tillsammans?
- På 1990-talet gjorde jag och Carmine ett antal trumkliniker vilket funkade så bra att vi fick mersmak och ville arbeta mer tillsammans. Där föddes idén om att göra en show men det dröjde tills 2010 innan det blev verklighet. Vi kallade det ”drum-wars” och var rena gig med andra musiker där vi spelade låtar från våra respektive karriärer. Vi pratade hela tiden om att vi borde spela in en skiva tillsammans, men åren gick och vi hade båda fullt upp. Vi fick ett nytt management nyligen som sa till oss att det är lättare att få spelningar om vi har ett nytt album i ryggen. I början av 2017 hade vi tid att fundera på låtidéer och startade projektet på Pledge Music för att få in de ekonomiska medlen för att börja spela in plattan. Den första låten vi gjorde var ”Monsters och heroes” som spelades in av KING KOBRA för några år sedan för att hedra Ronnie James Dio efter hans bortgång. Jag var ju medlem i DIO under många år och Carmine och Ronnie var väldigt goda vänner så vi kände att den var passande.  Skivbolaget SPV fick låten och signade oss.

Två trummisar som gör ett album låter kanske inte så fasligt spännande?
- (skratt!). Vi har överraskat en hel del människor med skivan! De flesta trodde nog att det skulle bli ett rent trumalbum med tanke på att det är vi två som ligger bakom det. Men så är inte fallet. Det är ett verklig musikaliskt album. Visst, vi har en hel del coolt trumspelande med, men det är ett rockalbum.

Bumblefoot, Joel Hoekstra, Paul Shortino, Phil Soussan... Ni har med en radda av kända musiker från stora delar av världen. Hur funkade det rent praktiskt att få ihop det hela?
- Vi skickade ut förfrågningar till andra musiker om de ville vara delaktiga och sen skickade de tillbaka filer med låtfragment eller riff till mig. Jag lyssnade på idéerna och började arrangera dem till låtar. I vissa fall satte jag ihop riff och delar från olika låtar men som funkade ihop. Sen skickade jag det till Carmine som kom med förslag på förändringar. Utifrån det satte vi de slutgiltiga arrangemangen och jag finslipade idéerna innan vi började spela in trummor, bas och gitarr. Normalt repar man och jammar tillsammans för att få fram låtar, medan den här processen var mer ”skicka din fil och så sätter vi ihop något”. Men det funkade och det är därför varje låt är lite annorlunda.

Spelar ni båda tillsammans på hela skivan?
- På de flesta låtarna spelar vi ihop, exempelvis på titellåten ”Sinister”. Vi gick igenom skivan låt för låt och bestämde hur vi skulle spela och även vem som skulle spela och var. På vissa låtar spelar till exempel Carmine första versen och första refrängen och jag andra versen och refrängen. På de låtar där vi båda spelar ligger han till höger och jag till vänster i mixen. Sen finns det låtar som vi spelar en och en på, exempelvis ”In the night”, som skrevs av Carmine och ”Riot” som är en gammal BLUE MURDER låt spelade han ensam på. ”Danger” och ”Bros in drums” gjorde jag för flera år sedan tillsammans med en polsk gitarrist som heter Iggy Gwadera, och jag var medlem i BLACK SABBATH och därför var det givet att jag skulle spela på de låtarna samt på ett medley.

Ni är bröder, men också från olika generationer. Jag antar att ni ”tänker musik” väldigt annorlunda, så hur delade ni upp arbetet på skivan? Vilka olika roller tog ni?
- Generellt tyckte vi lika kring hur låtarna skulle låta. Jag har en studio i mitt hus i Los Angeles, men det har inte han så min roll var att arrangera, redigera och producera. Carmine bidrog mer med att lyssna och kommentera. Under slutmixen så gav vi båda input och kommenterade. Jag är brodern som gillar mer tung och hög musik så jag såg till att produktionen i stort reflekterar det.

Nu fick du axla ansvaret som producent. Hur bekväm känner du dig i den rollen?
- Jag älskar att vara producent och att vara involverad. Jag har en massa idéer och erfarenhet från alla de produktioner jag har varit delaktig i, dessutom har jag lärt mig från alla producenter jag arbetat med genom åren. Man bör ha en egen idé om hur man vill att det ska låta. Visualisera hur den slutgiltiga produkten ska låta och sen genomföra det. Jag har spelat musik så länge nu att jag vet vad jag vill ha och vad jag vill höra. Jag älskar att arbeta med produktioner och försöker alltid bidra till låtskrivandet.


Är det något som du blivit mer intresserad av på senare år?
- Egentligen inte. Med ett av mina första band, Axis, är låten ”Armageddon” byggd kring ett konstigt trumbeat som jag hade i huvudet under en tid. Under tiden i BLACK SABBATH satt jag alltid tillsammans med Ronnie i studion och lärde mig. I DIO var jag alltid inblandad i låtskrivandet och samma sak gäller i Last in Line. Ett av de grooves som jag gav till Craig Goldie och som han sen skrev riff till blev låten ”Future past” på ”Sinister”-skivan.

Vad anser du vara viktigt när man arbetar som producent?
- Att låtar ska vara oförutsägbara. Det lärde jag mig av Ronnie. Han arbetade alltid utifrån tanken att om du ska behålla lyssnarens uppmärksamhet så se till att musiken är oförutsägbar och att man inte kan förutse vart arrangemanget ska ta vägen. Därför försöker jag alltid få in några galna idéer kring oväntade tonartsförändringar eller antal takter. Jag kan inte noter och det är ofta till min fördel. Ibland föreslår jag saker och får till svar: ”det går inte”.  Min följdfråga blir då ”och varför inte?”. Jag vill inte att man säger ”det går inte”. Min hållning är att vi gör det, lyssnar på det och hör hur det låter istället. Kanske passar det, eller så gör det inte det.

Blir man mer mån om produktens kvalitet när ens namn står på omslaget?
- För mig är det ingen skillnad. Man vill göra det bästa man kan; spela det bästa man kan och få det att låta så bra som möjligt. Jag älskar det, oavsett om det står mitt efternamn på skivan eller ej. Jag är verkligen stolt att vi fick göra ett riktigt album tillsammans efter alla dessa år och att det blev så bra. Den får riktigt bra recensioner och vi är så stolta.

Ni är båda extremt kompetenta trummisar som är kända för att improvisera mycket, framförallt live. Hur behåller man balansen mellan att hålla fokus på låten och samtidigt utmana sig själv som musiker?
- När jag spelar live så blir jag inspirerad av bandet och livekänslan så där improviserar jag mycket. På ett album så spelar jag för låtarna. Det handlar inte om mig, utan jag håller tillbaka i mitt spelande och lyssnar efter lämpliga passager där det finns utrymme för ett fill till exempel. Men jag försöker alltid hitta utrymmen, för sådan är jag som trummis. Jag spelar aldrig ”säkert”, jag tar chanser. En del trummisar spelar ”med” låten, jag spelar ”i” låten, som en sologitarrist. Jag lärde mig det genom att lyssna på band som LED ZEPPELIN, DEEP PURPLE och BLACK SABBATH. I den musiken fanns det alltid trumdelar att lära av.

Bröderna Appice turnerar just nu i Europa och kommer även göra några spelningar i USA under våren. Dessutom arbetar deras agentur på att få in dem på några festivaler i Europa i sommar.

- Förutom det kör jag även med LAST IN LINE fram till maj månad samt deltar i ”Rock n´ Roll Fantasy Camp”.  Där kan fans delta i ett musikläger och ha riktiga rockstjärnor som lärare under några dagars tid. Det är väldigt coolt.  Det kan även bli ett nytt album med RESURRECTION KINGS mot slutet av året. Efter att det första albumet släpptes gjorde vi några gig tillsammans som gick kanonbra. Vi är alla vänner och Frontiers Records är sugna på att eventuellt få till ett nytt album. Det vore kul!

 

/Henrik Halvardsson

Foto på bröderna: Joey Wester

 

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.