Om ni behövde fler anledningar att inte lyssna på EMMURE: sångaren Frankie Palmieri tyckte det var en bra idé att trycka tröjor med Columbine-mördarna på framsidan och texten "Shoot first ask questions later" på ryggen. (Via Metalsucks.)
Alltså... nej. Helvete, nej. NEJ.
Men: om Palmieris band hade varit bra, hade jag inte haft mer överseende? Försökt hitta förmildrande omständigheter? (Att klädlinjen heter Cold Soul och mycket riktigt speglar en bottenfrusen själ är inte en av dem.)
Okej, Spotify ÄR bra. Vid ett datorbyte för någon månad sedan följde bara det senaste halvårets recensionsmusik med över till den nya, resten av mp3-samlingen ligger kvar på en extern hårddisk i väntan på räddning.
Det, i kombination med att senaste TRAGEDY-albumet bara fanns på Spotify när det skulle recenseras, ledde till en återupplivning av Spotifykontot. Och hej vad det streamas nu. Där finns ju PRURIENT-album (läs: sinnesförlamande oväsen) för en livstid. Bara det!
"Severed Penises Beaten Against Her Statue will play after the commercial."
Chris Bruni, kanadensaren som driver Profound Lore, är en finsmakare att lita blint på. Förra årets utgivning rymde inte en platta som var värd mindre än 7/10 och detta åt ser inte sämre ut. Som jag önskar att vi kunde ha en labelspot på dem i Close-Up.
Så länge får jag missionera i vanlig ordning. Just nu: ASH BORERs andra album "Cold of ages". Primitivt men nyanserat, ultragutturalt men ljuvligt vackert - skivan är ännu mer kontrastrik än den självbetitlade fjolårsdebuten.
Sökte på Spotify men kammade noll. "Menade du ass boner?", undrar programmet. Finns det ett band som heter så är jag idel öra.
Kandidaterna till Rockbjörnen Hårdrock/Metal är klara. Skjut svenska folket. Kandidaterna: Sabaton Dead By April In Flames Takida H.E.A.T
Fullt begriplig ryggmärgsreaktion. Fast nöjet i att positionera sig mot pöbelns smak uppväger den lilla livsgnista man tappar av att läsa kandidatlistan (med undantag för IN FLAMES, vars folklighet jag enbart beundrar).
Markus Larsson i Aftonbladet väljer In Flames. "Det andra är inte hårdrock. Det är gammeltjo." (Där var han diplomatisk i överkant.)
Min egen rockbjörnslista:
NECROVATION
WITCHCRAFT
SWITCHBLADE
MARDUK
THIS GIFT IS A CURSE.
Skit i OS, Sverige plockar guldmedaljer i metal i stället.
Soundcheckrace inför #144. Tre klara, sju återstår. Just nu: bråkiga THE CHARIOT. Läser man de sista fem låttitlarna i rad blir det "Speak in tongues and cheek". Ordvitsar är obligatoriska om man spelar i hardcoreaktiga band med mer än två taktbyten per låt.
Att den allsmäktige Lord K (TORTURE DIVISION, PROJECT HATE, med flera) skulle göra en Ipren-låt var förstås bara en fråga om när, inte om. Den har redan funnits ute några veckor, men jag har inte tagit mig för att länka förrän nu. Få din huvudvärk botad (eller kanske mångdubblad, om du är mesig) här.
Undrar du också vart NACHTMYSTIUM-gitarristen Jeff Wilson tog vägen när han fick kicken från bandet för att (sägs det) ha misshandlat sin flickvän?
Han startade visst ett nytt och precis lika bra band vid namn CHROME WAVES, tillsammans med Stavros från THE ATLAS MOTH. De har en ep med fyra låtar ute nu, och dem kan man lyssna på här.
Låter som NACHTMYSTIUMs "Assassins" korsat med DEAFHEAVEN, typ. Svinbra förstås.
Thurston Moore (SONIC YOUTH) är nu bekräftad som medlem på TWILIGHTs tredje album, meddelar Pitchfork. Hipster-black metal? Icke. Här är ett utdrag ur en intervju jag gjorde med Moores SY-kollega Steve Shelley (om dennes band THE HIGH CONFESSIONS).
***
Fyrtioåttaåringen skrattar förläget när jag undrar hur nere han är med metal.
– Jag lyssnar bara i bilen med Thurston (Moore, gitarrist i Sonic Youth). Han styr stereon och blästrar mig med sinnesförlamande black metal. Han har en hel iPod full med bara black metal. Helst vill han lyssna med så kassa högtalare som möjligt.
Vad tycker du om det Thurston spelar?
– Han har otroligt mycket av det. Det verkar vara som att samla på basebollkort snarare än bra musik. En del grejer, som Nachtmystium där Sanford spelar, är jättebra, men det mesta låter väldigt schablonmässigt. Det är kul när de låter det hända konstiga saker i musiken, men sedan kommer de alltid tillbaka till det där som alla band spelar. Thurston säger att många black metal-musiker han träffat känner samhörighet med Sonic Youths ”Cross the breeze”, från ”Daydream nation”. Så när vi spelar den låten live ser jag alltid bilder i mitt huvud av bistra killar i svart smink och nitläder.
Ack, nu blev det ett blogglapp ändå. Vart tog arbetsmoralen vägen? Sydsvenskans semesterredaktör undrar om jag vill recensera proggiga CLOUDSCAPE från Helsingborg, men nej tack, helst inte.
Säkert jättebra inom sin genre och allt det där, men eftersom jag hatar EVERGREY-prog nästan lika mycket som EDGUY är det bättre jag låter bli. Det får räcka med en lokalpatriotisk recension den här månaden (BONAFIDE från Malmö släpper nytt om två veckor, vad jag nu ska skriva om dem).
