HammerFall - Chapter V: Unbent, Unbowed, Unbroken (7)
Band: HammerFall
Titel: Chapter V...
År: 2005
Bolag: Nuclear Blast
Betyg: 7/10
Recensent: Erik Thompson
Låt mig bara ha det sagt redan från början: påståendet att HammerFall just gjort sin tyngsta platta genom tiderna är jag INTE beredd att skriva under på, i varje fall är skillnaden inte så påtaglig att acceptansen av sagda "faktum" borde fastslås utan vidare. Däremot är soundet på "Chapter V" tveklöst mörkare och mer torrt kylslaget än på någon av bandets föregående produkter, även i fråga om Joacim Cans' sång som nu är ytterst sparsam med falsettutflykter förutom på utmärkta uptemporökaren "Fury of the Wild".
Den saken gör nu absolut ingenting. Experiment och vissa undantag från ett etablerat koncept måste alla artister få tillåta sig, och någon annalkande identitetskris behöver man knappast frukta från ett band så tryggt i sin självbild som HammerFall. Sedan har kvintetten förstås i vanlig ordning gjort en hel radda bra låtar också, om än ingen av dem bortsett från ovannämnda "Fury of the Wild" är vad man skulle kalla omedelbart medryckande. Detta beror inte minst på att resterande nummer skrider framåt i ett betydligt hovsammare tempo, så om vissa tidigare recensionsmakare blandat samman begreppet "tyngre" med "långsammare" skulle det förklara en hel del.
Som helhet är det förstås heller inte SÅ stora förändringar det är fråga om. Legendariske Venom-frontmannen Cronos' gästspel förlänar förstås den episka "Knights of the 21st Century" en ytterligare dos black metalbesläktat arktisk polarkyla, men detta är naturligtvis endast en pittoresk utsmyckning. Ingenting talar för att HammerFall är på väg in i något slags ny fas, snarare för att skivornas inbördes individualitet fått högre prioritet. Nästa platta kommer troligen i sin tur att bjuda på ytterligare något annorlunda " samtidigt som även denna garanterat kommer att låta som HammerFall.
I dagsläget kan jag inte påstå att jag håller "Chapter V" riktigt lika högt som dess mästerliga föregångare "Crimson Thunder" (2002). Men det är något som kan förändras. Det tog tid för mig att inse den fulla potentialen hos såväl denna som bandets samtliga tidigare verk, undantaget möjligen debuten "Glory to the Brave" som naturligtvis ingen år 1997 kunde undgå att bli tvärkär i med tanke på hur hårdrocksscenen då såg ut.
Förresten MÅSTE inte heller ett band överträffa sig själv med varje ny release för att jag ska bli nöjd (har något band i historien gjort det, förresten?). Och skulle det nu visa sig att "Chapter V" aldrig riktigt växer ikapp sin svåröverträffade storebrorsa, vad blir bokslutet då? Jo, att HammerFall gjort ännu en i raden av helschyssta heavy metalplattor och gett mig ännu några nya diggfavoriter i form av "Fury of the Wild" (naturligtvis), "Hammer of Justice" och singeln "Blood Bound". Vad finns det då att bli besviken på? Inte ett förbankat dugg.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.