Sister Sin - True Sound of the Underground (7)
 |
Band: Sister Sin Recensent: Johan Hagengren |
Svenska SISTER SIN tar i alla sentida intervjuer starkt avstånd från den sleaze- och glamscén som växt fram de senaste åren och säger sig kort och gott lira hårdrock. Och för all del, soundet känns mer som ett slag på käften från en knogjärnsbeklädd näve i en skitig gränd än soliga sommarfester på Sunset Strip bland tuperade blondiner.
Bandet har utvecklats sedan ”Switchblade Serenades” och nu har alla bitar slutligen fallit på plats. Gruppen låter som HARDCORE SUPERSTARs arga lillebror och jag får NASTY IDOLS-vibbar vad gäller attityd och råhet. Attityd är nämligen det kanske mest talande karaktärsdrag SISTER SIN innehar. Och det i överflöd. Sångerskan Liv spottar och fräser fram orden och låter ständigt råförbannad över det mesta. Låter som att hon käkar spik och sköljer ned det med ett glas rakblad ungefär.
Men låtarna finns där, starka och välkomponerade. Skaran har växt till en väloljad hårdrocksmaskin och produktionen matchar väl det sound jag antar att de velat åstadkomma.
Ibland önskar man dock att den goda Liv kunde tagga ned lite och inte konstant köra på 120%, ljudmattan blir lite mättad och jag finner mig längtande efter en andepaus.
Det känns som att det lossnat ordentligt nu för gänget. De flesta som sett dem vet att de är en liveakt att räkna med och de har sakta men säkert byggt upp ett klanderfritt rykte som både underhållande och ösiga. Radiospinn i staterna och turnéer med MOTÖRHEAD och ARCH ENEMY har hjälpt till att öka lyssnarskaran vidare. Det unnar man SISTER SIN, för de har varit slitvargar i många år nu.
Plattans starkaste låt: röjiga ”24/7”.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
