Jupiter Society - Terraform (10)
 | Band: Jupiter Society Titel: Terraform År: 2009 Bolag: Progrock Records Betyg: 10/10 Recensent: Sara Söderström |
Den galaktiska rymdsaga som startades av KRUX-keyboardisten Carl Westholm för något år sedan fortsätter nu med sitt andra kapitel och denna gång har vi lämnat den ljusare delen av kosmos bakom oss och seglat djupt in i mer avlägsna trakter där kompakt mörker, ensamhet och ångest råder. "Terraform" är både tyngre och mörkare än sin föregångare, med ett påtagligt doomsound även om de progressiva och symfoniska elementen fortfarande dominerar. Då debuten i mångt och mycket påminde om Westholms andra symfoniprojekt CARPTREE har andrasläppet kapat de tydligaste kopplingarna till moderskeppet och fortsätter färden som en mer autonom varelse. Den täta atmosfären och genomsuggestiva stämningen är alltjämt kvar och utgör den stabila grund på vilket hela alstret vilar.
Precis som förra gången är besättningen mångtalig. Ett gäng kompetenta musiker kompletterar varandra och sätter sin unika prägel på plattan. Mats Levéns karaktäristiska stämma varieras med Nils Eriksons ljusa men kraftfulla röst eller Öivin Tronstads nästan omänskliga förmåga att pressa fram övertoner. Jag njuter av blandningen upptempo/nedtempo, ångestladdat ödesblås eller den klockrena kombinationen av pumpande gitarrer och piano, och till skillnad från rymdens händelselösa tomhet är ljudlandskapet i "Terraform" breddfyllt med nyanser. Varje ton, melodi och stycke har skickligt vävts samman till perfektion i ett musikaliskt horror vacui, fast utan vare sig rädsla eller risk att överfylla ljudbilden bara för sakens skull. Alla subtila skiftningar och genomtänkta kompositioner ger en magnifik upplevelse rakt igenom. På "Siren's Song/Black Hole" återfinns Leif Edling på bas och denna doomdänga kör över vem som helst med sin massiva storhet. Det avslutande spåret "Beyond These Walls You Are Not My Master" (bara namnet framkallar rysningar av välbehag!) är som gjort för en storslagen sci-fi-rulle och låten avrundar mästerligt ett fulländat album med flaggan i topp. Jag kan inte låta bli att uppleva detta som en elak cliffhanger inför nästa avsnitt/skiva och jag längtar redan desperat efter fortsättningen. På det hela taget är det avvägningarna mellan ytterligheter i kombination med alla små delikata detaljer som pressar upp skivan till toppbetyg. Det är nästan overkligt bra, precis som det skall vara i ett episkt rymdäventyr. Resistance is futile.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
