Annons

Nefandus - Death Holy Death (6)

Band: Nefandus
Titel: Death Holy Death
År: 2009
Bolag: Left Light Emanations
Betyg: 6/10

Recensent: Janne Stark

Snacka om vågat av ett skivbolag att vilja skicka en black metal-platta till mig för att recensera. Nå, jag är inte en rabiat hatare av genren som sådan, bara jävligt nogräknad vad gäller de plattor jag verkligen gillar, och de är inte så överdrivet många skall tilläggas. Efter att ha haft ett högst
överväldigande ogillande av growl kan jag idag faktiskt acceptera vissa sådana tendenser om de för det första inte är värre än att man kan urskilja texten och vidare tillför något till musiken. Vidare har jag lärt mig uppskatta band som exempelvis DISMEMBER och UNLEASHED på grund av att de skriver bra låtar och är förbaskat bra musiker. Nå, nog ordat, nu till NEFANDUS, som består av Kristoffer "Ushatar" Andersson från SARGATANAS REIGN och THE LEGION samt Michayah "Belfagor" från OFERMOD. Det är vidare hela tretton år sedan förra plattan "The Nightwinds Carried Our Name" släpptes, en platta jag själv inte hört och inte kan jämföra med. Rent musikaliskt är detta inte alls så tokigt. NEFANDUS levererar mestadels hyfsat tung och välspelad black metal. Öppningsspåret, "Twofold Star Of Saturnalia Solstice" är en riktig höjdare, medan vissa låtar, som "Theli " Opposer Of Life" har mer med drag av old school-scenen, som jag inte alls uppskattar. Här känns även produktionen lite rörigare och lite mer retro, även om den på hela plattan inte direkt ligger i toppskiktet. Jag vill gärna ha gitarrerna lite torrare, elakare och "in your face" samt mer fläsk i trummorna. Det är lite väl mycket rymd och "ludd" i hela produktionen och det låter som en mix av dagens fläskiga black/death metal-sound och den gamla skolans replokalsinspelningar. Fan, black metal ska ju vara elak, sparka in ansiktet och inte kännas luddig i produktionen. Förutom den sedvanliga growlen, som bitvis är acceptabel även för mina delikata öron, har de i låtar som "Twofold Star Of Saturnalia Solstice", "Behind The Red Lotus" och i synnerhet i "Samaelic Madness Code" lagt in någon slags ren mässande "sång" som jag inte riktigt ser meningen med. "Ama Lilith Opening Her Womb" är ett
instrumentalt Wagnerianskt klassiskt stycke som sticker ut ganska rejält. Det är för övrigt arrangerat av Henry Möller från ADDITI och PUISSANCE. Jag kan inte säga att detta är en platta som direkt kommer att slitas ut i min CD-spelare, men det var klart bättre än jag vågade hoppas.

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.