Volbeat - Guitar Gangsters & Cadillac Blood (8)
 | Band: Volbeat Titel: Guitar Gangsters & Cadillac Blood År: 2008 Bolag: Mascot Records Betyg: 8/10 Recensent: Fia Davidsson |
Sedan den kvällen har jag villkorslöst älskat de där danskarna. Bandet lyckas råflörta med allt från METALLICA till "The man in black", men ändå skapa en unik och fantastisk stil. Den tredje skivan är inget undantag, och kanske stämmer det gamla talesättet. Tredje gången gillt är i alla fall det som stämmer in på framgångssagan i Sverige. Efter den oförglömliga (men ack så scenmässigt felplacerade) spelningen på Sweden Rock Festival i somras, där de lyfte lite på skynket till det kommande albumet, har VOLBEAT spridit sig i radioetern som ögoninflammation på dagis.
Poulsen sjunger som en gud och ger dagens unga flickor en smula insikt i hur det var att stå längst fram nedanför Elvis och skrika sig hesa av kärlek med bultande hjärtan och underliv.
Vissa låtar är mer trallvänliga rockdängor än givna hits, däribland titelspåret, men ändå så medryckande och smittsamt lyckogivande att det måste sjungas med. Få artister ger mig det sällsynta suget efter att plöja genom en skiva från början till slut, men VOLBEAT lyckas och gör det med bravur. För stressade och nyfikna själar rekommenderas covern "I´m So Lonesome I Could Cry" samt radiodängan "Maybellene I hofteholder" för spellistan till förfesten eller mp3-spelaren.
Resultatet av den tredje fullängdaren är ett jämnt och stämningshöjande album, som i sin helhet är snäppet bättre än föregångarna. Utan en riktig partykäftsmäll, som "Sad Man's Tounge" från förra släppet, blir det dock inget toppbetyg för Dansk-Elvis och hans pølsepojkar. Än.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
