Lunatica - The Edge of Infinity (8)
 | Band: Lunatica Titel: The Edge of Infinity År: 2006 Bolag: Frontiers Records Betyg: 8/10 Recensent: Peter Lindgren |
Schweiziska LUNATICA skivdebuterade 2001 med "Atlantis", men jag antar att de flesta som redan känner till bandet kom i kontakt med dem i samband med deras andra platta "Fables & Dreams" (2004). Den senare var i alla fall min inkörsport och en skiva som imponerade stort på mig. Det kändes som att LUNATICA var ett av få band som överhuvudtaget kom i närheten av genrens giganter NIGHTWISH som i min värld står i särklass när det gäller bombastisk metal med kvinnosång. Detta är dock en av mina favoritgenrer, så uttalandet ovan visar hur mycket jag älskar NIGHTWISH snarare än att jag skulle anse att genren är överbefolkad av dussinband. Här finns många intressanta band och LUNATICA är definitivt ett av de bättre. "The Edge of Infinity" håller nämligen precis som sin föregångare "Fables & Dreams" en mycket hög nivå. Skivans största styrka är att den är tämligen jämnstark trots en stor variation. Alla låtar är mer eller mindre skitbra. Andra stora plus är Andrea Dätwylers vackra sång och den härligt rena produktionen.
Om jag då ska försöka beskriva hur skivan låter mer i detalj, så är den som jag skrev ovan väldigt varierad. Titelspåret, "Sons of the Wind", "Together" och "Worlds Unleashed" representerar LUNATICAs hårdare sida. Soundmässigt påminner dessa låtar en hel del om EDENBRIDGE, men där deras österrikiska kollegor har svårt att få låtarna att lyfta får LUNATICA verkligen till det. Pompös och symfonisk metal när den är som bäst helt enkelt. Som motpoler hittar vi balladen "The Power of Love" och den smöriga "Song For You" (med John Payne, ex-ASIA, som gästsångare) som troligtvis är skivans svagaste spår, men det säger mer om skivan än om låtarna för de är klart bra de också. Som avslutning hittar vi den episka niominutaren "EmOcean" (finns även med som bonusspår, då med Oliver Hartmann, ex-AT VANCE, på gästsång). Mest anmärkningsvärda och starkt bidragande till den stora variationen är dock "Who You Are" och "Out!". "Who You Are" är betydligt mer pop/rock än metal, men jag tänker absolut inte plocka fram sågklingan. Det är nämligen omöjligt att värja sig mot den extremt klistriga refrängen. Med rätt uppbackning i radio/TV borde vi här ha en stor hit. Även "Out!" är en potentiell hit, men om "Who You Are" luktade Kelly Clarkson, så är "Out!" lite hårdare och drar mer åt EVANESCENCE-hållet.
Nu har jag räknat upp skivans samtliga låtar, vilket är något jag inte brukar tycka är nödvändigt, men den här gången kändes det motiverat eftersom skivans variationsrikedom är utöver det vanliga. LUNATICA lyckas ändå på något sätt att hålla ihop det hela utan att det blir splittrat, framför allt tack vare ett grymt starkt låtmaterial. Rekommenderas!
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
