Annons

Wacken Open Air 2003 - The Story...

Prisläget på Wacken var precis detsamma som förra året, men jag inkluderar en lista ändå:

Mat:För mellan 2 och 6 Euro kunde man få allt från hamburgare, nudlar, fisk, stekt kött i bröd till pizza. 
Öl/sprit: Inne på området så var ölen relativt billig, men om man orkade med den halvtimmeslånga promenaden in i byn så gick en platta bärs på cirka 150 spänn om jag minns rätt. En flaska vodka kostade drygt 90 kronor inne på området (ryskt raketbränsle dock), och inne i byn ungefär samma pris.
Dusch/Toa: Gratistoaletterna är endast för de med stark mage och stark bakterieresistans. Riktigt vidriga med andra ord. Oftast lyckades dom också stå mitt i solen, så det var en kokande bastu som luktade tolv olika sorters skit och torkat urin. Undvikes. Betaltoaletten kostade 0,5 Euro, och var betydligt gemytligare att besöka. Att duscha kostade 2,5 Euro, och även detta var en förlösande upplevelse. Fräscha allmänna duschar med någorlunda varmt vatten. Dock blev det kallare dag för dag. 

Resan dit:
Anlände klockan sju på morgonen vid Umeå järnvägsstation. Många bekanta hade redan hunnit ta sig dit, och stämningen var på topp. Bussen rullade in ungefär klockan halv åtta, och vi var iväg klockan fem över åtta. Feststämningen var lite lägre än förra året, men det dracks en del öl och snackades en hel del om förhoppningarna inför detta års Wacken Open Air. Sov en del, men vi såg i alla fall en film på bussen, Conan the Barbarian, varpå Arnold skämten haglade under resten av resan (och festivalen, och resan hem. Jag tror jag har fått en permanent Arnold-fil i min hjärna nu). Vad mer finns det att säga? Vid första stoppet kräktes en av mina mer överförfriskade bekanta i en plastpåse, men annars så var det relativt lugnt på festfronten. Vi missade dock första färjan nere i Malmö, och blev ståendes i ungefär en timme längre än planerat. Tydligen hade någon olycka skett på någon tidigare färja. Prisnivån på färjan Malmö - Köpenhamn var relativt hög. 200 spänn ungefär för en platta 33 cl. Carlsberg Svart 4,5%. Färjan Rödby - Puttgarden var betydligt billigare, med cirka 11 Euro för en platta 33 cl. Carlsberg Svart 5,8 % (cirka en hundralapp billigare för starkare öl). 

Vi anlände ungefär klockan nio på torsdag morgon, lagomt slitna och ont i hela kroppen (det gör ont att sova på bussar, tror jag ska flytta söderut innan Wacken bara för att korta ner resetiden nästa gång). Bussvärden visade oss vägen mot vår campingplats, benämnd D. Den var situerad precis utanför själva områdets ingång, så promenadtiden för att gå in och se band var ungefär två till tjugo minuter beroende på alkoholintag och mörkernivå (det var stora problem att försöka ta sig fram i mörkret bland alla tältlinor och tältpinnar efter ett par öl), betydligt bekvämare än förra året. Solen låg i och gjorde sitt bästa för att totalt bränna sönder kroppen på oss (det var drygt 28 grader i skuggan har jag för mig när det var som varmast), så vatten var prioritet ett närmast efter öl. Ett sexpack 1,5 l. vatten gick på 7 Euro, men man fick 1,5 Euro i pant om man kom tillbaka med flaskorna (yeah right, det gjorde man säkert efter ett par öl). Bärsen var inte jättedyr, men hyfsat iaf. För tre Euro fick man en kall stor stark i ett Wacken plastglas, och om man lämnade igen plastglaset fick man en Euro i pant för det. Behöll alla glas dock, man behöver ju minnen. 

Bäst denna dag: Conan 
Sämst: Värmen

Öppningskvällen: 
Efter att ha installerat oss och inhandlat allt som inhandlas skulle så satte vi oss alltså ner i den gassande solen och belönade oss själva med öl. Det finns inte så mycket att berätta egentligen, eftersom jag struntade i banden denna kväll och satte mig ned med några britter vi träffade förra året (Cheers to Alex, Tom, Darryl, Elly and Jess, it was a privilege mates! See you next year). Jag, Alex, Tom och Björn från vår buss var på väg till ANNIHILATOR, men fastnade i öltältet på en bänk och njöt från avstånd. Vi begav oss till tälten efter den spelningen och gick endast in på området igen för att köpa mer öl. Det blev en tidig kväll för att kunna orka med fredagen. 

Bäst denna dag: Britternas sällskap - igen. Förra året var jättetrevligt, och utan dom hade detta år inte blivit så bra som det vart.
Sämst: Värmen.

Fredag:
Upp relativt tidigt faktiskt, men sket ändå i att gå och titta på Dew-Scented, ölen fick högre prioritering. Klockan ett packade vi oss i alla fall för att se THE CROWN. 

The Crown (13:00 - 13:45, 8/10)
Tompa Lindberg har lämnat bandet och gamla sångaren Johan Lindberg har återtagit sin plats. Jag måste säga att jag är fortfarande av den bestämda åsikten att Johan gör ett bättre jobb än Tompa, även om Crowned In Terror var ett svinbra album. Vi bjöds på både gamla klassiker och lite nyare dängor - bäst av allt var när dom körde 1999 - Revolution 666. En verkligen skitbra spelning, och man fick med sig publiken på ett bra sätt. Synd att de spelade när solen var som varmast, annars hade det nog röjts mer i publikhavet. 

Efter en mycket bra spelning så rumlade vi iväg tillbaka till tälten för att dricka mer öl och vatten. Drog en sväng till skivmarknaden och inhandlade IMPIOUS - The Killer och SETHERIAL - Lords Of the Nightrealm till skivhyllan (13 Euro styck). Efter lite mer alkohol och musiklyssnande begav vi oss till Wacken Black Stage igen för att kolla på ytterligare ett svenskt gäng, dödsplutonen DISMEMBER.

Dismember (15:15 - 16:00, 8/10)
Svenska DISMEMBER äntrade scenen med omslaget till "Indecent And Obscene" som backdrop. Vi bjöds på härliga klassiker som "Casket Garden", "Skin Her Alive", "Dreaming In Red", "Misanthropic", "Of Fire" och även en ny låt, "Suffering Of the Faithful" från kommande alstret "Where the Iron Crosses Grow". Bandet fick med sig publiken mycket väl, och presenterade låtarna med finess ("This one is about my morning mood. I wake up and hate the world" inledde "Misanthropic"). En mycket bra spelning, men jag hade gärna hört "Life - Another Shape Of Sorrow" eller "On Frozen Fields" också. 

Återvände till marknaden och hittade AURA NOIR - Increased Damnation för 5 Euro. Mycket trevligt. Sedan begav vi oss och inhandlade käk och mer öl och ladda upp inför fler spelningar. Mikael (en av våra medresenärer) försökte pracka på britterna snus, och kräktes senare bakom britternas tält. Kort finns. Jag, Darryl och Jess gick iväg vid kvart över fem för att beskåda Finska misantroperna SENTENCED och handla käk.

Sentenced (17:15 - 18:15, 6,5/10)
Är inget jättestort fan av SENTENCED, men det var faktiskt en trevlig upplevelse. Vi bjöds på låtar som "The Suicider", "Excuse Me While I Kill Myself", "Brief Is the Light" och "The Luxury Of A Grave". Det var dåligt med riktigt gamla klassiker, men mellansnacket var väldigt roligt ("I hate to be here", "this one is for the ladies... I need to get laid tonight" osv.) i mitt rätt överförfriskade sinne. Bäst i setlistan var dock covern på "The Trooper". Något irriterande var dock att crashen var alldeles för hög under de första tre låtarna och låg högt över alla andra instrument, detta fixades dock till.

Åter till öltälten, vi laddade upp inför Testament som skulle gå på kvart i åtta, och vi hade höga förväntningar på detta. Halv åtta begav vi oss mot insläppet. Måste ge cred till Wacken arbetarna, för detta år var det två insläpp istället för förra årets enda, så det gick betydligt fortare att komma in.

Testament (19:45 - 20:45, 10/10)
Bästa spelningen på WOA? Ja, i alla fall av de som jag såg! Vi fick hela fyra låtar serverade från förstlingsverket "The Legacy". Allsången på "Burnt Offerings" gav mig gåshud, och TESTAMENT röjde verkligen ordentligt på scen! Chuck Billy såg ut att stormtrivas (en eloge till Wackens snyggaste luftgitarrspel) och Steve DiGiorgio, jag saknar ord. Bandlös bas, karln headbangar för fulla muggar och fingrarna går som av sig själva och träffar rätt varje gång. Vi bjöds på "DNR" och "True Believer" från stenhårda "The Gathering", men dock inga låtar alls från "Demonic", även om det är en ganska medioker platta hade jag gärna sett "John Doe" eller "Ten Thousand Thrones" från detta verk. Ordentligt publikfrieri och väldigt skickligt framfört på scen. Bandet såg verkligen ut att trivas, och jag trivdes enormt, tillsammans med en stor del av Wackens festivalbesökare, framför årets kanske bästa livespelning. 

Efter detta så återgick vi till alkoholen. Jag kände mig lyrisk efter en sådan stenbra spelning, och tyckte att jag gott kunde skippa TWISTED SISTER (hörde dock sen att det var inte allt för bra) och LORDI ("Det var fanimig playback allting" - en av svenskarna från vår buss efter spelningen). Klockan ett begav sig jag och Tobbe ut för att träffa folk. Det hela slutade med att vi kom tillbaka klockan halv tre, varpå jag, Tobbe och vår bussvärd Fredrik slog oss ner och snackade och drack. Jag har ingen aning om vad som hände efter klockan tre, men jag vaknade i alla fall i mitt tält klockan nio dagen efter med en kraftig baksmälla. Tydligen hade en av svenskarna från vårt läger släpat mig till tältet klockan fem, och Fredrik fick en sovsäck, och spenderade natten (och större delen av dagen) under bar himmel. 

Bäst denna dag: "Burnt Offerings" med Testament
Sämst: Värmen - igen. En ständig plåga för kroppen och plånboken. Vatten är hårdvaluta på Wacken.

Lördag
Vaknade relativt tidigt med en kraftig baksmälla. Efter frukost (5 euro för en ostmacka och 7 dl kall kakaomjölk) så begav jag mig till duschen för en avsvalkning. Efter detta så traskade vi till tälten och drack mer öl. Klockan kvart i ett begav vi oss mot Wacken Black Stage för dagens första band.

Malevolent Creation (13:00 - 13:45, 7/10)
Murder Metal av hög klass. MALEVOLANT CREATION har hållit på ett bra tag, och scenvanan var stor. Vi fick njuta av klassiker som "Killing Zone" och "Homocidal Rant", och publiken var verkligen igång under denna 45 minuter långa dödsmangelfärd. En enorm moshpit rörde upp stora mängder damm längst fram och min nacke tog en hel del stryk från all headbanging. Förbaskat bra faktiskt, och ljudet var väldigt väl inställt. Dock lite synd att man inte levde ut spelningen mer på scen.

Efter detta lallade vi runt lite mer på området och handlade lite mer bärs i öltälten, därefter tillbaks till tälten och dricka upp den. Sedan var det dags för WOA:s näst bästa band.

Carpathian Forest (15:15 - 16:00, 10/10)
Noska black metal plutonen CARPATHIAN FOREST hade tyvärr fått speltid under dagsljus, men likväl var det förbannat bra. "We are the fat fucks from Norway" välkomnade Nattefrost oss. Det enda black metal bandet på WOA som jag var intresserad av att se (Dark Funeral är inte riktigt min smak, och Cryptic Wintermoon är skräp). Vi fick oss en rejäl snyting när bandet framförde "Skjend Hans Lik" från senaste plattan "Defending the Throne Of Evil", och titelspåret från "Black Shining Leather" för att nämna några låtar. Mot slutet så såg det ut som att Nattefrost försökte spotta mot publiken, men efter ytterligare några sekunder så spydde han som en gris över micken! Svineriet fortsatte ett tag, och scenarbetarna kan inte ha haft det roligt efteråt. Ett mellanstycke med en norsk präst som välsignade en skrikande kvinna slogs på, och publiken stog kvar, skrikandes efter mer. Bandet kom ut (man hade redan dragit över på tiden) och rev av "Carpathian Forest" som avslutning. Ett kanongig! Det enda jag saknade var att man inte inkluderat "Return Of the Freezing Winds" i setlistan.

Efter en minst sagt magnifik spelning så rumlade vi iväg till tälten igen. Jag och Tobias drog oss iväg mot Metal Market, som kostade 2,5 Euro i inträde. Där inne fanns ALLT i skivväg och merchandiseväg. Jag snappade upp GRAND BELIAL'S KEY - Judeobeast Assassination för 12 Euro, och Tobbe hittade BRUCE DICKINSON - Balls For Picasso för ungefär samma pris. Vi drev omkring där inne till cirka klockan kvart över sex och struntade blankt i att gå och se SOILWORK. Efter att ha inhandlat middag och gått till öltältet med britterna för mer kall bärs så återgick vi till tältområdet. Vi satt kvar och struntade i DARK FUNERAL också, men reste på arslet för att gå iväg och beskåda NILE.

Nile (22:15 - 23:00, 8/10)
Med tre verkligen svinbra skivor i bagaget hade Tampa Bay dödsarna i Nile en svår uppgift. Att bjuda på de riktigt bra bitarna från varje album utan att missa att ta med någon av stänkarna. Vi fick avnjuta "Black Seeds Of Vengeance" (allsång på Wacken), "Sarcophagus", "Keftiu Assar Butchiu" samt ett nytt spår (vars titel jag ej snappade upp). Stenhårt amerikanskt dödsmangel och en rejäl moshpit. Med tre sångare (!) som alla har sin beskärda del av sången, och en snortight trummis så kan det inte bli dåligt. Vi lämnade NILE spelningen med rejäla nacksmärtor och begav oss mot öltälten.

Efter bara en kvarts ölande så begav vi oss mot SLAYER.

Slayer (22:15 - 00:45, 10/10)
Jag tror banne mig att hela Wacken hade begett sig för att se amerikanska SLAYER. Väntan var lång, och folkmassan bara växte för varje sekund som gick. En rejäl stämning hade börjat byggas upp, och man hade kunnat skära i spänningen med kniv. Efter ett oigenkännligt intro så kom bandet ut och rev av "Disciple" från senaste alstret "God Hates Us All". Vi bjöds på "Antichrist", "Dead Skin Mask", "Hell Awaits", "Mandatory Suicide", "War Ensemble", och SLAYER avslutade en perfekt spelning med att dra igenom HELA "Reign In Blood" från spår ett till spår tio. Jag saknade dock "Killing Fields". 

Efter detta begav vi oss tillbaka till öltälten, kraftigt förfriskade. Jag hade planerat att krypa till kojjs efter VADER, men vi kände oss alldeles för möra för att bege oss tillbaka till området för att se polackerna. När vi satt vid tälten så hörde vi dock en mix av VADERS trummor och SONATA ARCTICAS gitarrer/sång. Hysteriskt roligt. Jag och Tobias begav oss ut på en fyllevandring, och jag gjorde av med mina sista Euro på en skiva jag letat efter länge. MEGIDDO - The Atavaism Of Evil, ett riktigt mästerverk. Tack Tobbe för att du lånade ut pengar så jag hade råd, hehe. Återvände till tälten för att dricka mer, och när jag tänkt att krypa i säng så kände jag att det var lika bra att stanna uppe resten av kvällen. Jag och Darryl hade hysteriskt roligt och vandrade över hela festivalcampingen i princip. Vi träffade två Göteborgare (Mathias och Mika har jag för mig ni hette) och Darryl gick igång med sina Beavis and Butthead imitationer. Klockrent. Jag vred mig i skratt flera gånger. Karln fick till och med in Butthead's läspning. 

Bäst denna dag: 1. Nattefrost (CARPATHIAN FOREST), som lämnade en present åt scenarbetarna. Hela Carpathian Forest spelningen var underbar
2. SLAYER. Att får höra hela Reign In Blood var underbart.

Sämst: Återigen värmen. Samt att jag missade ROTTING CHRIST.

Bussresan hem är knappast värd att tala om. Jag sov mig igenom hela resan. En stor eloge till busschaufförerna dock som stod ut med oss i totalt två och en halv dags resande. Och en stor applåd till SRM som arrangerat detta. Dock var det lite klumpigt att missa tidsplaneringen lite grann. 

WOA 2003 är nu över. Jag tycker synd om de som skall städa upp efter oss, och det är med sorg i hjärtat jag kliver på bussen. Dock är det oerhört skönt att kunna skita, duscha och sova i en riktig säng igen. Jag hoppas ni andra som har varit på WOA i år har haft lika roligt, och vi ses kanske nästa år, på Wacken Open Air 2004! Nu ska jag ta och sova några dagar, för jag är matt i hela kroppen. Och pank.

Erik Bergkvist

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.