Tom Englund - Evergrey
Jag skall möta Thomas Englund på Järntorget i Göteborg halv ett. Några enkla missöden senare har jag äntligen nått Järntorget via snabbfärjan och efter de korta hälsningsfraserna är det dags att smita undan regn och rusk och värma sig. När vi hittat en bekväm plats slår vi oss ner och jag frågar hur det kändes att vara uppvärmare för legendariska CANDLEMASS, och hur det egentligen gick till när dem fick chansen.
Thomas förklarar:
"Våran manager känner deras manager så det var på det viset det hela gick till." "Egentligen skulle vi bara spela med dem i Grekland", fyller Rikard Zandén (ny keyboardist) i. Tom kommer verkligen ihåg Grekland och då bandet är stora där berättar han en kort liten anekdot. "Vi är ju som du vet ganska stora i Grekland och nu skulle vi spela inför cirka 3000 galna Candlemass-fans, det var som en enda jävligt stor mässa." Tom fortsätter, "Egentligen skulle vi inte hänga med på deras Sverigetour men det gick så jävla bra i Grekland så vi hängde på även i Sverige. Göteborgsgiget var verkligen uruselt, men samtidigt så blir det inte bättre än vad man gör det till. Vi var väl inte speciellt bra den kvällen helt enkelt. Men hela grejen var jävligt kul, vi kommer bra överens med Candlemass-gubbarna." Jag var där själv och måste instämma med Tom, Evergrey har varit bra mycket bättre och är ett jävligt bra liveband.
Ni har säkert redan hört den på P3s trackslista eller sett videon på ZTV. Jag pratar om covern på Dilbas sju år gamla monsterhit, "I'm Sorry". Som hårdrockare kan man fråga hur det kommer sig att dem valde just den, och som vanligt förklarar Tom: "Det är väl för oss ett sätt att förklä Evergrey i en annan skepnad, folk är nämligen jävligt konservativa när det gäller musik och speciellt när det gäller hårdrock. Hur kul är det egentligen att göra en cover på en hårdrockslåt egentligen? Dessutom gillar Dilba den vilket är ett plus, det hade ju varit smått pinsamt om hon inte hade gjort det."
Har det något med pengar att göra, frågar jag.
- Självklart. Vi måste käka. Skulle folk börja tjöta att vi är sellouts så kan jag inte bry mig mindre för det är just vad det är, men som sagt vi måste ju käka.
Tidigare var det tänkt att Neal Kernon skulle producera skivan men efter elfte september så var det svårt för Neal att skaffa alla dem pappren som krävdes för att han skulle få lämna USA, så det slutade med att Tom och Henrik Danhage (gitarr) producerade allting egenhändigt i Andy LaRoques studio Los Angered.
"Eftersom Neal inte kunde komma så valde vi att göra allting själva. Jag kände att jag hade vad som krävdes produktionsmässigt och det enda jag behövde hjälp med var den tekniska biten dvs. att placera kablarna i rätt uttag osv. Dessutom hade Henrik många bra idéer så det hela blev skitbra. Det låter bättre än någonsin", säger Tom.
Något problem med att inte ha en rutinerad producent vid sidan av hade dem inte utan den enda farhågan dem hade var att dem inte skulle hinna med allting. "Det var inte ovanligt att vi var vakna 30 timmar i sträck och spelade in våra egna saker och när vi var klara lät vi nästa gubbe spela in sitt", så höll det på förklarar Tom.
Nya skivan "Recreation Day" är återigen en temaplatta men endast i den utsträckning att låtarna behandlar samma tema, döden.
"Det är den jämnaste plattan vi någonsin har gjort, och textmässigt handlar den om döden. Det konstiga är att, inom de senaste två åren har alla i bandet förlorat en familjemedlem. Plattan handlar alltså om döden och hur man kan förlora sitt barn i cancer och framför allt hur man skall ta sig vidare i livet efter att ha förlorat en viktig person i sitt liv," förklarar Tom.
Innan Tom är tvungen att springa i väg till bilen då hans parkeringstid börjar sina ut, så ger både han och Rickard ett par tips på vilka låtar en hårdrockare som tidigare inte har hört Evergrey skall lyssna på, på den nya skivan.
"The Great Deceiver' är en jävligt hård låt och gillar man vanlig hårdrock skall man lyssna på 'As I Lie There Bleeding' och detsamma med 'Blinded'. Gillar man inte hårdrock överhuvudtaget skall man lyssna på 'I'm Sorry' eller 'Madness Caught Another Victim."
Personligen tycker jag att "Madness Caught Another Victim" är en av årets bästa låtar, med en förbluffande vacker akustisk gitarr.
"Hela skivan är fylld av små grejer som man inte tänker på de första gångerna man lyssnar på den, men som kryper fram mer och mer och lyfter skivan efter att man har gett den lite tid," förklarar Rickard.
Tiden flög iväg snabbare än den brukar och mina frågor var slut samtidigt som Tom hade några minuter kvar tills att hans parkeringstid tog slut. Vi tackade varandra och önskade lycka till i framtiden samtidigt som vi tog olika vägar till samma mål, CD-specialisten och singeln "I'm Sorry".
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
