Hammerfall - Infected (7)
 |
Band: Hammerfall Recensent: Erik Arvidsson |
Om Hector tagit pension eller bara är bortrest på semester återstår att se, men i nuläget är det i alla fall slutsvingat med hammaren framför slott och i majestätiska inramningar. Att ett av Sveriges mest framgångsrika heavy metal-band förpassat sin signifikanta svarta riddare-maskot från konvolutet på ”Infected” indikerar nytändning och en förnyad inriktning. Skärskådar man musiken som strömmar ur högtalarna finner man också en smärre förändring i produktion, mer nyanserad sång, ibland lite hårdare och elakare musicerande samt stundtals mer idérika och utstickande låtkonstruktioner. Tar man däremot till sig ”Infected” på en mer allmän nivå är det på det stora hela gamla goda HAMMERFALL med sin robusta och melodiska heavy metal som bjuder upp.
Redan förra plattan ”No Sacrifice, No Victory” (2009) var en nytändning i min bok. Inte i form av någon förändring i musikriktning utan tack vare att Dronjak, Cans och Johansson tillsammans med sina då nytillkomna vapendragare Fredrik Larsson (DEATHDESTRUCTION, ex-EVERGREY, etc.) och Pontus Norgren (ex-POODLES) bjöd på de bästa låtarna sedan gruppens gyllene era (läs ”Glory to the Brave” 1997 och ”Legacy of Kings” 1998). Hungern hos föregångaren har smittat av sig på ”Infected” som nu tar över stafettpinnen med ett i princip lika starkt låt-startfält och det med en helhjärtad vilja att inte stagnera.
Tankarna förs till den eminenta serien ”The Walking Dead” och filmer som ”28 dagar senare” och ”I Am Legend” när det olycksbådande introt till ”Patient Zero” vevar igång vilken sedan utmynnar i en ödesmättad tung låt (som dessutom inkluderar en effektiv tempohöjning under andra halva) med lyrik inspirerad av virus/zombie-tematiska produktioner av ovan nämnda slag. En effektfull start som anknyter till omslag och albumtitel. Enligt mig hade det varit snyggt om hela skivan hade genomsyrats av detta dystopiska/post-apokalyptiska koncept, men så är tyvärr inte fallet. Redan i spår två - ”Bang Your Head” - avhandlas istället ytterligare en hyllning till musikstilen vi älskar. Tack och lov lyckas HAMMERFALL missionera texten på ett hyggligt trovärdigt sätt och musikmässigt är det en riktigt höjdare; ett snabbt energiknippe sprängfyllt med variationsrika inslag. Tillsammans med ”666 - The Enemy Within” hör nämnda spår till de ädlaste på repertoaren, men kreationer som ”One More Time”, ”The Outlaw”, ”I Refuse”, ”Immortalized”, med fler, är inte långt därefter. Tyvärr har även några vekare inslag och låtar smugit sig in (såsom den intetsägande balladen ”Send Me A Sign” vilken förövrigt är en remake på en låt signerad den ungerska heavy metal-akten POKOLGÈP) men inget som skjuter plattan i sank.
HAMMERFALL anno 2011 ljuder intressantare, fräschare, effektivare och (faktiskt) tuffare än någonsin och ”Infeced” hör till ett av de starkaste album de svenska tempelriddarna konstruerat. Så... mina vördnadsfulla bugningar till gruppen som för snart 15 år sedan återförde heavy metal-facklan till blickfånget efter att 90-talets fula nuna av grunge och rap-metal förpassat den till nästintill glömska.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
