Treat - Coup De Grace (8)
 |
Recensent: Neven Trosic |
Historien har tydligt visat att det kan vara farligt för ett band, inte minst ett comebackande sådant, att bege sig ut på en resa bort från det sound det en gång gjorde sig känt med. Samtidigt brukar det ofta finnas en gräns för hur länge man kan hålla kvar vid gamla och framgångsrika tider, inte minst med tanke på att vissa produktioner åldras sämre än andra och har en förmåga att ofördelaktigt sticka ut i nutid. Då är det härligt när ett gäng veteraner lyckas hitta den där gyllene medelvägen, i detta fall Stockholms melodiska trotjänare TREAT.
Anders Wikström med mannar är uppenbarligen medvetna om att fansen väldigt gärna tar emot ett material med melodier (förstås!), refränger och slagkraftighet av liknande sort som på 80-talsklassiker som "Dreamhunter" och "Organized Crime", men att dessa viktiga beståndsdelar idag inte nödvändigtvis behöver skapas inom exakt samma sound som då. Singeln "Roar", "Skies of Mongolia" och "Papertiger" är en klockren trio med, för bandet och genren, typiska hitkrokar att gotta sig i samtidigt som Wikströms gitarrljud är avgjort tuffare än förr och helheten i övrigt är tyngre än vad TREAT tidigare har varit. Papperstigern och Mongoliets skyar är även prydda med vissa småsymfoniska detaljer, vilka även märks i "I'm Not Running". Vidare gör sig givna liknelser till forna tiders partydängor som "Rev It Up" och "Ready for the Taking" hörda i "All In" och "Tangled Up", där i synnerhet den förstnämnda är stämplad med Nalle Påhlssons pumpande bas, samtidigt som båda kompositionerna känns allt annat än daterade.
Nämnde Påhlsson bildar för övrigt tillsammans med den alltid lika duktige trumslagaren Jamie Borger en av de mest tighta rytmsektionerna som går att finna inom genren just nu och när vi ändå är inne på det musikaliska framförandet måste en eloge ges till Robert Ernlund, som rentav sjunger bättre nu än då. Ingen dålig låt står att finna bland de tretton på plattan, även om några stycken (främst standardballaden "A Life to Die For" och den lättviktigt poprockiga "No Way Without You") endast rör sig i "ok"-området. Annars återstår bara att konstatera att detta är en återkomst av rang som många av konkurrenterna bör avundas.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
