Revolution Renaissance - Age of Aquarius (8)
Band: Revolution Renaissance Titel: Age of Aquarius År: 2009 Bolag: Scarlet Records Betyg: 8/10 Recensent: Erik Arvidsson |
Grundformulan för huvuddelen av låtarna som inhyses på "Age of Aquarius" kan beskrivas ungefär så här; lugna känslosamma verser, tunga dynamiska passager och svindlande storslagna refränger med majestätiska symfoniska inslag och/eller mäktiga körer. Ett recept som fungerar överväldigande. Grundaren och hjärnan bakom REVOLUTION RENAISSANCE - Timo Tolkki (ex-STRATOVARIUS) - har tillsammans med sina nya medmusikanter plockat de mest episka sidorna av STRATOVARIUS musik och gjort det ännu större, ännu svulstigare, men samtidigt också mer emotionellt, mörk och vemodigt. De snabba speed-dängorna från STRATOVARIUS-tiden är helt utelämnade, så de av er som har räknat med att det är rakt ut på motorvägen med plattan i mattan får med andra ord snällt tänka om. På "Age of Aquarius" spänner sig hastigheten från lugnt bostadsområdesfart till ordinär landsvägskörning.
Att bandet valde att isolera sig i en stuga i Finland i en månad för att författa sina kompositioner gav resultat. Materialet är imponerande välbalanserat, genomtänkt och inte minst starkt. "Svindlande", "smekande", "melankoliskt", "melodiöst", "nyanserat", "passionerat", "stort", "vackert", "tungt" och "fett" är ord jag huller om buller klottrat ner i mitt anteckningsblock i ett försök att sammanfatta musiken och de känns alla lämpliga att återge här. En smarrig cocktail av STRATOVARIUS (utan speeden som sagt), KAMELOT och SAVATAGE (Zac Stevens-åren) ungefär.
Ni som har erfarenheter av REVOLUTION RENAISSANCEs debutalbum "New Era" kanske inte riktigt känner igen beskrivningen ovan och det är inte så konstigt då de två skivorna skiljer sig ganska rejält åt av olika anledningar. För det första så var merparten av materialet på "New Era" ursprungligen ämnat för ett nytt STRATOVARIUS-alster (det som aldrig blev av till följd av den förmodade splittringen och som slutade med Tolkkis frånfälle från den fortfarande högst levande konstellationen) och för det andra använde sig Tolkki, förutom sig själv, endast av inlånade musiker. På "Age of Aquarius" har samtliga studiomusiker ersatts av riktiga medlemmar där sångesset Gus Monsanto (ex-ADAGIO) väl få ses som den viktigaste värvningen. Hans insats är fantastiskt och hans röst är som gjuten för kompositionerna.
"Age of Aquarius" har egentligen inte något uppenbart att ondgöra sig över förutom kanske den modernt ljudande historien "Behind the Mask". Den känns något malplacerad i sammanhanget och borde således ha utelämnats på ett annars homogent och förvånansvärt bra album.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.