Pungent Stench - Ampeauty
Band: Pungent Stench
Titel: Ampeauty
År: 2004
Bolag: Nuclear Blast
Betyg: 4/10
Recensent: Claes Wiberg
"Du är så kässsssss!"
Så brukar min korridorsgranne, tillika kursare, säga till mig på bred skånska när jag köper pizza istället för att handla "riktig mat" som kräver tillagning. Hon har fel, förstås - jag är en fullkomligt lysande människa - men vad gäller Pungent Stench får jag nog erkänna mig vara "käss". Det här är den första Pungent Stench-plattan jag har i min ägo. Nog för att jag är bekant med bandets politiskt inkorrekta sado-porr-dödskoncept sedan tidigare, men några låtar har jag aldrig hört, förrän nu. Så det var inte utan en viss nyfikenhet jag laddade CD-spelaren och lutade mig tillbaka.
Mitt omdöme efter att ha avverkat albumets 10 spår? Tja... det låter ganska mycket "death 'n' roll", så att säga - riffen påminner en hel del om gitarrspelet på Entombeds utmärkta "DCLXVI: To ride, shoot straight and speak the truth", fast i budgetversion. Soundet är old school; jag nosar upp referenser till gamla dödsmetall-legender som Autopsy och Obituary här och var, och denna primitiva ljudbild genomsyrar hela skivan. På sina ställen dyker närapå Biohazard-liknande grooves upp, men med ett betydligt tristare trumspel som uppbackning. Allt knyts samman genom bandets fåniga/pubertalt småcharmiga (välj själva) koncept. Amputationsfetischism verkar vara bandets grej den här gången.
Problemet är att soundet är lite för basic och blir lite för segt och monotont - spela snabbare! När österrikarna drar upp tempot och varierar sig en aning, som i avslutande "Fear The Grand Inquisitor", blir det genast bättre, men då är skadan redan skedd. Visst kan jag tycka att skivans primitiva riffande och sunkiga koncept har sina stunder emellanåt - och gitarrljudet gillar jag skarpt - men det räcker inte hela vägen. Sorry.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
