My Dying Bride - Songs of darkness, words of light
Band: My dying bride
Titel: Songs of darkness...
År: 2004
Bolag: Peaceville
Betyg: 8/10
Recensent: Magnus Gustafsson
Det finns mörker och det finns My Dying Bride. Uppföljaren till 2001-års "The Dreadful Hours" är sannerligen inte någon lättsmält historia. Här finns inga snabba partier bara långsamt malande gitarrmattor som hackar lyssnaren i småbitar under sin tyngd likt välvässade rakblad. Här finns Aaron Stainthorpes dystra mässande stämma som är så kompakt hopplös att intet ljus tränger ut om det nu finns där under någonstans, vilket jag betvivlar. Här finns kort sagt inget hopp alls. Och det är otroligt bra!
För My Dying Bride har skapat en svart pärla som innehåller intrikata låtbyggen med snirklande melodislingor som lägger sig som rep runt halsen och långsamt dras åt. Jag fascineras över hur någon kan frammana sådan ångestladdad musik och lyrik så att det känns som om man har en tentakel av livströtthet nedkörd i halsen och ändå lyckas få mig att gilla det. Kanske är jag masochist? Inte vet jag. Utmärkta kompositioner som "The Blue lotus" och "My fury stands ready" gör mig på något märkligt sätt - lycklig. Doom-känslan på detta My Dying Brides åttonde album är avskalad till perfektion. Tänk dig ett deppigt Candlemass i säng med Tiamat och Typ O Negative i sina svartaste stunder med Opeth som åskådare så får ni ett litet hum om vad jag menar.
Denna smärtsamma plåga är så skir och samtidigt orubbligt kolmörk att kombinationen och summan av delarna blir en övermäktig vedersakare att värja sig mot. Jag är upprymd och helt knäckt, en märklig känsla!
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
