Venom - Into Oblivion
  |
Band: Venom Recensent: Nolder - Metalized |
Venoms legendariske frontman Cronos konkurrerar nästan med Dave Mustaine om vem som ser mest tilltufsad ut nuförtiden – men musikaliskt kan den gamle sångaren, basisten och bandledaren fortfarande leverera. Det bevisade han i somras på Metal Magic, där han stod för en riktigt stark spelning med sitt nuvarande manskap, och det bevisar han återigen här på bandets sextonde fullängdare “Into Oblivion”.
Känner man inte till Venom vid det här laget, då har man förmodligen levt under en sten på månen. Newcastle-bandet var under det tidiga 80-talet pionjärer inom både black, speed och thrash metal, även om deras musik kanske alltid bäst beskrivits som en brutal och punkig omgång råbarkad metal, med minst lika mycket gemensamt med Motörhead som med Slayer eller Bathory.
Bara av den anledningen förtjänar de all respekt i världen, och det kan mycket väl vara så att jag färgas av deras pionärstatus – men jag tycker faktiskt att de håller nivån riktigt bra på “Into Oblivion”. Här hittar jag referenser både till det allra tidigaste materialet och till de senare albumen, och jag njuter särskilt av låtar som den hårdslående första singeln “Lay Down Your Soul”, den snabba “Kicked Outta Hell” samt de tyngre “Metal Bloody Metal” och “Man & Beast”.
Bortsett från några mindre överraskningar i spår som “As Above, So Below” och den stämningsfulla avslutaren “Unholy Mother”, så låter Venom anno 2026 precis som Venom ska låta. Och även om “From The Very Depths” från 2015 länge varit min personliga favorit från det nya årtusendet, så kommer “Into Oblivion” så nära att den nästan nosar den i baken.
Visst, vi är kanske inte riktigt uppe på samma nivå som klassiker som “Welcome to Hell”, “Black Metal” eller “At War With Satan”. Men bara det faktum att Venom fortfarande känns relevanta och sprudlar av energi mer än 45 år in i karriären är imponerande i sig.
Och oavsett vad man tycker om Cronos ständiga juridiska konflikter med sina gamla vapendragare Mantas och Abaddon, så kommer vi inte undan att “Into Oblivion” förtjänar en plats i inköpskorgen – och helst den fysiska varianten.
LAY DOWN YOUR SOUL TO THE GOD’S ROCK’N’ROLL!