Annons

Crowne - Kings in the North (6)

Band: Crowne
Titel: Kings in the North
År: 2021
Bolag: Frontiers
Betyg: 6/10

Recensent: Janne Stark

Crowne är ännu ett i raden av högkvalitativa svenska AOR-band. Sången hanteras av Alex Strandell från Art Nation, keyboard/gitarr av Jona Tee från H.E.A.T, gitarrsolon av Dynaztys Love Magnusson, basen av John Levén från Europe och trummorna av Christian ”Kicken” Lundqvist från The Poodles. Med en sådan line-up kan det väl knappast gå fel? Plattan inleds med titelspåret som likaväl hade kunnat vara skrivet av Erik Mårtensson, vilket även stämmer in på efterföljande ”Perceval”. I ”One In A Million” är det så mycket Erik Mårtensson att jag febrilt börjar tänka vilken Eclipse-låt den refrängen är lånad från. Det hela låter lite som den felande länken mellan H.E.A.T och Eclipse, men man saknar den där extra kryddan som Magnus Henrikssons elaka gitarr tillför. Love sköter solona med bravur, men kompgitarrerna blir lite platta och uddlösa. Mixen låter kanon, alla de musikaliska och sångmässiga prestationerna är helt klanderfria, men rent låtmässigt retar det tyvärr inte som jag hade hoppats. Där Hardline på sin nya platta lyckades få till låtar som i denna ganska snäva genre ändå fick mig att dras med i musiken och känna ett mått av känsla, blir detta lite för mekaniskt perfekt får mig. Lite samma känsla jag fick med Toby Hitchcocks nya platta. Det låter kvantiserat och pitchat till perfektionens yttersta gräns. Så perfekt att det nästan blir lite plastigt, i alla fall i mina öron, men som sagt, jag är nog i lite fel state of mind eftersom min dagliga musikaliska diet består av band som Beastmaker, Clutch, High Reaper och Wo Fat. Diametralt motsatta musikaliska ramar, vill säga. Så, där i dessa band improvisation, lite sliriga takter, sång där känsla trumfar tonsäkerhet regerar, blir kontrasten till denna perfektion nästan så att det skär sig i min hjärna. Det blir lite som att dricka ett glas vin efter man har borstat tänderna. Riffet i början och solot i ”Mad World” gav mig definitivt höjning av ögonbrynen, och ”Make A Stand” lät väldigt lovande till en början, men det varade tyvärr inte så länge. Som sagt, snyggt, rent, precist, tonsäkert, tight, suveränt spelat och sjunget, men inget jag kan ta till mig i nuläget i alla fall.

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.