Annons

Lancer - Mastery (7)

Band: Lancer
Titel: Mastery
År: 2017
Bolag: Nuclear Blast
Betyg: 7/10

Recensent: Stefan Lejon

 

När HAMMERFALL slog igenom med dunder och brak 1997 så svämmade scenen snart över av extremmelodiösa band som sjöng om tuffa krigare, drakar och demoner. Det ena förstås sämre än det andra. Men så ser det oftast ut när en scen "slår igenom" på bred front. Snart nog självdog genren mer eller mindre och endast en handfull band överlevde. Idag är power metal en genre bland många andra och de nyare band som faktiskt lyckas bryta igenom bruset bjuder allt som oftast på melodiöst ös av god kvalitet. Arvikagänget LANCER hör till just dessa och på sin tredje fullängdare känns det som att de verkligen har hittat hem! Kanske är det avsaknaden av den horribla "battle ostrich" (stridsstruts) som prytt de tidigare omslagen som gör att jag gillar trean bäst redan från första sekund? Nej då, skämt och strutsar åsido så är det musiken som alltid stått i fokus när det gäller LANCER och där finns nog med kvalitet för att överskugga visuellt tveksamma idéer. Lite som med RIOT och deras säl.

"Mastery" är som sagt bandets tredje fullängdare men också deras första på storbolaget Nuclear Blast. Ett drag som äntligen ger bandet möjlighet att nå ut till en betydligt större publik. Tacksamt nog svarar också musiken upp till de krav på kvalitet som då krävs. Direkt med inledande "Dead Raising Towers" sätts en hög standard som sedan också bibehålls genom skivans 52 minuter. De omedelbara favoriterna är gravt EDGUY-minnande "Mastery" och HELLOWEENiga "Iscariot". Tobias Sammets tonkonst är nog överlag den tydligaste ledstjärnan. Tänk "Theater Of Salvation" blandat med "Hellfire Club" och du vet ungefär vad du har att vänta dig. Det ska dock tilläggas att LANCER har tillräckligt mycket av egen personlighet för att inte fastna i copy-cat fällan.

Den enda direkt negativa aspekt jag kan peka ut är gitarrljudet. Det kan förstås ha att göra med att jag endast fått lyssna på mp3or (hoppas, hoppas!) men det låter verkligen burkigt och trist. Lite som när jag och polarna spelade in ruttna demos med våra "grymma" band under gymnasietiden på en portastudio. Det stör mig litegrann, men tack vare hög kvalitet på musiken kommer de undan med det. Betygsåttan är i alla fall väldigt, väldigt nära.

Gillar du ultramelodisk metal är det dock inget att fundera över. Arvika kan!

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.