Mörk Gryning - Mörk Gryning (5)
 | Band: Mörk Gryning Titel: Mörk Gryning År: 2005 Bolag: Black Lodge Betyg: 5/10 Recensent: Anders Jacobsson |
Jag har aldrig haft något emot MÖRK GRYNING. De har ju varit med ett tag, fast har tyvärr ofta överskuggats av andra band. När debuten "Tusen År Har Gått" kom 1995, så var DARK FUNERAL ett ungt black metal-band som nått framgång, och man kan väl säga att MÖRK GRYNING var snorvalparna (ja, de kallades det) som säkert drömde om att dela bubbelpool med Lord Ahriman och gänget. Deras vilja att vara onda och tuffa, liksom DARK FUNERAL, sträckte sig bortom alla tänkbara komplex. Oavsett detta lilla plagiat så tycker jag bandet hade något eget och genomgående unikt i sina skarpa, elaka riff... men genom åren utvecklades MÖRK GRYNING till ett band som till slut stod helt på egna ben. En riktigt schysst platta tycker jag är 2001 års "Maelstrom Chaos", som jag tycker varje svensk och stolt svartmetallare bör ha en plats åt i CD-hyllan. Likaså gäller debuten.
Nu är MÖRK GRYNING här med sin självbetitlade femte platta. Det plågar mig lite att jag måste delge att det inte låter speciellt intressant. Det hamrar igång (efter det mörka obligatoriska introt) och tyvärr så hamrar det ganska substanslöst med en produktion som är tunn och klen. Någonstans i mitten blir jag äntligen tillfredställd av låten "The Aurora", som med sin grymma ljudbild låter som jätteilskna getingsvärmar, som attackerande sveper fram över atmosfären och komplett dränker oss i stickande och hypnotisk jävelskap. Med denna häpnadsväckande låt så verkar skivan anta en rejälare ton. Efterkommande "Pure" är också en av bandets mer kreativa och nyanserade kompositioner. Likaså "Disguise My Painting" som stundtals påminner lite om gamla EUCHARIST. Det slår mig att dessa två band har något gemensamt i hur de ofta hanterar sina gitarrer och detta är båda bandens favörer, helt klart.
De tre låtar jag nämnt i den här recensionen gör att plattan får godkänt, men tyvärr så är skivan i sin helhet tunn och ganska tråkig. Att man valt att avsluta plattan med en cover av AT THE GATES suveräna låt "Neverwhere" (från deras klart bästa platta "The Red in the Sky is Ours") tyder på mycket bra smak, men det räddar knappast MÖRK GRYNINGs nya självbetitlade album från mer än vad den är värd. Men visst är covern riktigt bra, men den ger mest ett sug att hellre avnjuta det legendariska originalet.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
