Annons

Cradle of Filth - The Manticore and other Horrors (6)

Band: Cradle of Filth
Titel: The Manticore and other Horrors
År: 2012
Bolag: Peaceville
Betyg: 6/10

Recensent: Stefan Lejon


Vilken målgrupp har egentligen CRADLE OF FILTH 2012? När jag lyssnade som mest på bandet under högstadie/gymnasietiden var det inte speciellt ovanligt att se 14-åriga tjejer i "Dead Girls Don't Say No" tröjor. Till saken hör att samma tjejer ofta tyckte att band som METALLICA och MAIDEN var lite för hårda. CRADLE OF FILTHs episka black metal med grisvrål ala Dani Filth funkade dock av någon anledning. Detta hade förstås mycket/mest att göra med bandets estetiska framtoning (vampyrer funkar alltid) och att de helt enkelt var som mest i ropet just då. Men frågan kvarstår; vem lyssnar egentligen på COF idag? Personligen har jag alltid gillat bandet och trots att de släppt en del svagare plattor genom åren så tycker jag att att de har ett existensberättigande även i dagsläget. Faktum är att färska "The Manticore and other Horrors" är riktigt bra på alla plan. Genomstarka låtar som "Frost on Her Pillow" eller "The Abhorrent" slänger man inte ihop i en handvändning! 

Dagens COF är förstås ett väldigt annorlunda band jämfört med det som en gång spelade in regelrätta klassisker som "Principle of Evil Made Flesh" och framförallt "Dusk...and Her Embrace". De grundläggande musikaliska byggstenarna är dock fortfarande ett kontrollerat sammelsurium av N.W.O.B.H.M., black metal, episk filmmusik och en redig dos brittisk thrash ala SABBAT. Den stora skillnaden är att bandet idag har en punkigare och mer simplistisk framtoning rent musikalisk. De orkestrala inslagen känns faktiskt mest som onödig utsmyckning emellanåt. För att jämföra med tidigare verk skulle jag säga att "Manticore" låter som en blandning av "Cruelty and the Beast" och "Damnation and a Day". Alltså i huvudsak väldigt hitbetonat låtskriveri utan allför stora utsvävningar. Jag utdelade samma betyg till bandets förra platta "Darkly Darkly Venus Aversa" men "Manticore" är ändå snäppet vassare och dessutom en skiva jag tror håller bättre i längden.

Så då tar vi frågan igen; vem lyssnar egentligen på COF år 2012? Ja, åtminstone old-school thrashare med en fäbless för ultramesig AOR. Annars vet jag faktiskt inte.

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.