Danko Jones – Rock And Roll Is Black And Blue (6)
 |
Band: Danko Jones Recensent:Fredrik Sandberg |
Det är, som brukligt, inga konstigheter när det kommer till DANKO JONES. När den kanadensiska trion nu släpper sin sjätte fullängdare vet man vad man har att vänta: rak, okomplicerad rock 'n' roll med fotstampet inpräglat i musikens DNA. Det som möjligen kan slå en lyssnare som nytt är måhända att materialet är lite jämnare än på flertalet tidigare alster. Om det tidigare inte varit helt ovanligt med spoken word-liknande utflykter och andra ganska kännetecknande egenheter, känns låtutbudet på denna giv mer homogent och strömlinjeformat. Enda uppenbara DANKO-excessen är väl i så fall pubertala "Legs" där frontmannen sjunger om hur han gillar dem "10 feet tall". Om man finner hans fascination för tremetersben charmig eller fånig är säkert individuellt, men typiskt DANKO JONES är det hur som helst.
Vid en första genomlyssning slår jämnheten mig som något positivt, men efter ett par varv i skivspelaren börjar intrycket krackelera något. Anrättningen blir nämligen något slätstruken över tid, då vissa nummer helt enkelt har väl mycket av karaktären radioskval. Visst finns det bra låtar på skivan, det är inte det. Första singeln "It's A Beautiful Day", inledande "Terrified", genuint nerviga och riviga "Don't Do This" samt fyndigt skrivna "I Believed In God" är alla vassa nummer. Den sista förtjänar för övrigt en särskild eloge, då den lyckas kombinera klockrena inslag av gospel med en tydlig DANZIG-vibb!
Nej, problemet är alltså inte att topparna uteblir, för de finns där. Problemet är att materialet där emellan – trots att det är trallvänlig och stabil rock – inte riktigt förmår krypa under skinnet på mig. Det är ju annars det som brukar vara kanadickernas största styrka, den där svettiga nerven och rycka i kopplet-attityden som gör DANKO JONES till en så vass live-akt. Här uteblir den i för stor utsträckning för att jag riktigt skall charmas, även om "Rock And Roll Is Black And Blue" på det hela taget är en klart kompetent platta.
För att lägga fram det så som ett DANKO JONES i högform kanske själva hade gjort: skall man lira kukrock av bästa sort duger det inte med annat än full fräs – den svettiga överläppen, det insinuanta höftjuckandet och den sugande blicken behöver finnas där hela tiden, och inte bara halva...
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
