Smarta tjänster som råder oss hur vi ska investera musiksmaken
All världens musik ligger som ett öppet hav framför oss.
Behovet av pålitliga navigatörer och kartläsare är därför större än någonsin tidigare.
Frågan är bara hur klokt det är att överlåta beslutsrätten till de olika rekommendationssystem som stärker greppet om konsumenterna.
Min första tanke var att inleda den här krönikan med att teckna ett scenario vi alla kan relatera till: hur det är att stå i en skivbörs och botanisera i det som förr kändes som ett digert utbud. Sedan slog synapserna över till grönt och vägen till insikt låg plötsligt uppenbarad: skivbutiker är för många av Metalcentrals läsare lika mytiska som mjölkbud och husförhör är för mig.
Är man tonåring i dag är chansen stor att man inte har en materiell relation till musik. Kanske har man inte ens en relation till det som är (var?) skivsamlarens heligaste sakrament: att gå på musikalisk upptäcktsfärd bland prunkande skivbackar och komma hem med ett sällsynt exemplar som spränger fram som en asfaltsblomma i sinnet (eller, som oftare var fallet: ett exemplar som man sliter upp från skivtallriken som en näve ogräs och kastar ut med soporna).
Numera behöver man aldrig chansa och köpa grisen i säcken. Tack vare sofistikerade rekommendationssystem, uppbyggda av avancerade algoritmer, behöver vi aldrig tveka när vi kommer till ett vägskäl. Spotify, last.fm och Itunes kan dina lyssnarvanor utan och innan, vet på sekunden hur länge du har lyssnat på GRAVEYARDs senaste skiva, och är därför i stånd att göra kvalificerade bedömningar av vad du rimligen borde uppskatta för musik. I detta avregleringarnas tidevarv är det väl inget märkvärdigt om vi också lägger ut musikkonsumtionen på entreprenad och låter privata aktörer förvalta och utveckla vår musiksmak, eller?
Det här är inget teknikfientligt manifest. Rekommendationssystem är i många fall ett lysande sorteringsinstrument och inte sällan kusligt träffsäkra. Problematiska blir de bara om man förlitar sig för mycket på dem. Som algoritmforskaren Thore Husfeldt säger i Svenska Dagbladet: "Jag tycker att så många som möjligt ska exponeras för så mycket kvalitativ kultur som möjligt, inte bara det som redan intresserar dem." Den stora faran med rekommendationssystem av det här slaget är - förutom att de kartlägger dina konsumtionsmönster och gör dig till ett lättare byte för marknadsförare och säljare - att du bara matas med sådant du sedan tidigare vet att du tycker om. Därmed blir det ett självförslutande system som håller oss fångna i en värld som leder från EMPEROR till MAYHEM till MARDUK till DARK FUNERAL tillbaka till EMPEROR till DARKTHRONE till IMMORTAL till GORGOROTH tillbaka till EMPEROR... En bättre illustration över mental inavel är svår att föreställa sig.
Sedan bör alla praktisera sin rätt att vara kritiska. Vem vet vilka dunkla krafter som kanaliseras genom algoritmerna i rekommendationssystemen? Vad är det som säger att inte storkapitalet infiltrerar tjänsterna och använder dessa som marknadsföringsverktyg för nya artister? I så fall är valfriheten blott en illusion.
Visst är det trevligt att komma till ett dukat bord med alla ens favoriträtter uppradade, men överraskningar - behagliga såväl som obehagliga - är nyttiga och fungerar som peeling för karaktären: Bort med döda hjärnceller och gamla avlagringar av intorkade vanor. Valfrihet är bara värd någonting om man gör bruk av den.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
