En gryta med oxsvans har puttrat på spisen i fem timmar och är nu så mör att den bokstavligen smälter i munnen. Vad spisar man till en sådan, undrar vän av ordning?

MARDUKs "Wormwood", gårdagens fynd på skivrean, visade sig passa utmärkt. Mortuus röst låter ungefär som en sönderkokt oxsvans ser ut, vilket vi enbart ska vara tacksamma för.

Akademibokhandeln/Gleerups annonserade i Sydsvenskan idag om att de säljer ut hela sitt lager av cd-skivor och musik-dvd, köp 4 betala för 2. Får väl kila över och picka lite på kadavret, och sucka lite över utvecklingen.

Fast det är klart, vem har någonsin köpt skivor där när fullpris är 179 kronor? Jag sätter en hundring på att Åhléns följer efter innan året är slut. Fast där har jag åtminstone fyndat midprice-plattor (senast Arvo Pärt) med jämna mellanrum.

Kompakt Disk i Kristianstad är och förblir min kungliga hovleverantör. Alla som har möjlighet, köp från Kompakt-Jörgen och stöd ett utrotningshotat släkte. "Här har jag en skiva som du kommer att gilla..." är en fras du aldrig kommer att få höra på cdon.com eller från Spotify.

Du hittar Kompakt här (hemsida) och här (Facebook).

Uppdatering: MARDUKs "Wormwood", NIFELHEIMs "Envoy of Lucifer" och SATYRICONs "The Age of Nero" (lyxdubbeln) för 25 kr styck, senaste NILE och PARADISE LOST för 80. Billigt men lite ledsamt.

Posted: Tue Feb 01, 2011 3:48 am Post subject: Good racist bands with lyrics you can make out
Hey some of the more "cultured" metalheads are aware that there are quite a few racist metalheads out there. While I am personally not racist I have a friend who is so any recommendations would be killer. He really hate pakis and east indians the most so keep that in mind please... looking for a black n'roll sound with phycadelic elements. jew hating and black bashing is ok too. Thaks guys!

Ovanstående är saxat från Metal Archives rekommendationstrådar och ett av många, många exempel på tokiga saker som folk frågar efter. Fast det knepigaste är nog inte att frågorna ställs, utan att de besvaras så entusiastiskt. Läs mer här och förundras.

Är chips och fredagsmys metal? En som svarar JA! på den frågan är kollega Daniel Josefsson, som är en av de starkaste kandidaterna i en känd chipstillverkares tävling, "Mysmatchen".

Är friterad potatis med en arom av bacon och chipotlechili metal? Om du svarar JA! på den frågan bör du omedelbart klicka på länken HÄR och pusha Daniels skapelse mot toppen.

I skrivande stund är han femma med 234 poäng, bara 4 poäng bakom fyran "Kebabdrömmen". Fast om det är en referens till DAF:s "Kebabträume", magisk låt och text här, så är den också värd en röst.

Bootlegs i parti och minut, kan det vara något? Då rekommenderas Viva Las Bootlegs, där det finns närmare 1200 inspelningar med hyfsat klassiska band att ta del av.

KISS i Kyoto 1977, SLAYER på Monsters of Rock 1992, Ozzy i Offenbach 1981, och så vidare. Utvecklar det här inlägget senare, nu måste dottern rastas lite.

Igår fyllde världens bästa metalalbum 25 år, men jag var för upptagen med annat för att komma ihåg att skicka ett gratulationskort. Men grattis i efterskott, "Master of Puppets".

Jag borde lyssna på dig oftare, men du är en av de där skivorna som jag kan höra i mitt huvud, nästan not för not, bara genom att tänka på låttitlarna. Då var jag ändå sent ute med att upptäcka metal, kanske 1997 eller 1998, och lite för gammal för att få den sortens omtumlande aha-upplevelse som helt ny musik kan ge runt pubertetsåren och kommer allt mer sällan i vuxen ålder.

METALLICA blev aldrig avgörande för att metalstämpla mitt DNA på samma sätt som AT THE GATES, FEAR FACTORY eller SYSTEM OF A DOWN. Ändå kan jag utan betänketid säga att "Master of Puppets" är bäst, ingen protest. Kreativiteten, tillgängligheten, omslaget, arrangemangen, låtarna, de instrumentala insatserna, sången, känslan - allt är perfekt, från första till sista sekund.

Det finns egentligen inget att skriva som inte är omedelbart uppenbart för någon med hörseln i behåll, och några personliga anekdoter kring albumet har jag inte att bjuda på.

Jag kan bara tacka min vän Christian - endera dagen SKA jag skicka tillbaka "Chaos A.D."-skivan som jag lånade för åtta-tio år sedan - för att han råkade ha "Master of Puppets" i sin samling och tyckte jag skulle lyssna.

Och så tycker jag att vi kollektivt ska tacka METALLICA också - tack vare "Master of Puppets" är precis allt förlåtet, nu och i framtiden.

Neill Jameson i KRIEG är inte mycket för att socialisera på Facebook, men när han uppdaterar sin status är det alltid värt att stanna upp någon sekund extra och kika. Han är inte den sortens vän man behöver Facebook Purity för att komma undan.

Dagens postade YouTube-länkar är guld: en amerikansk tonåring med Jabba The Hut-uppsyn gör en videoblogg där han pratar om usbm (KRIEG, XASTHUR, med mera). Produktionskvaliteten är på samma nivå som Tiffany Perssons vlogg i "HippHipp!"; om det finns ett manus består halva av "uh", "um" och "like".

Han kan inte bestämma sig för hur KRIEG ska uttalas (först gör han det korrekt på tyska, sen ändrar han sig till något som låter som "krajg"), därpå följer citat som "If I were really sick and I would vomit over this album, it'd still be so clean" (om produktionen) och onomatopoetiska exempel på hur musiken låter.

Se nedan och njut, prenumerera sedan på Geoffs kanal och inse att det finns väldigt många fler. Pluspoäng för Voldemort-tröjan i EMMURE-videon och för ambitionsnivån - han avverkar tre band i veckan! Trycker du inte "gilla" på det här är du inte min vän. Killen verkar vara importerad från en annan del av Köping, men någon som upptäckt FEN, EARTH, KRIEG och LIFELOVER måste ju ha några koppar i skåpet.

Idag rapporterade Blabbermouth att LEVIATHAN skulle släppa ett nytt album. Något överraskande, eftersom Jeff "Wrest" Whitehead burades in för sju veckor sedan för våldtäkt och misshandel av sin flickvän och borde ha ännu sämre möjligheter än Greven hade att snickra ihop ny musik. Det hade ju annars varit läge för en uppföljare till 2008 års bistra "Massive Conspiracy Against All Life".

Eller nja, kanske inte - med tanke på brottsbeskrivningen kan vi nog stämpla Wrest som avskum och hitta bättre USBM att lyssna på.

Sedan visade det sig att det var det kristna progmetalbandet LEVIATHAN som varit produktiva, vilket gör hela det här inlägget ganska poänglöst. Men kristna proggkillar våldtar åtminstone inte sina flickvänner. Något för Wrest att fundera på i häktet.

Nej, jag har inte lagt ner bloggandet. Det råkade bara bli en alldeles för lång paus i skarven mellan en omslagsartikel och en bebis som börjat vara väldigt pigg om morgonen - precis den tid som jag inbillar mig att mina blogginlägg brukade uppstå.

Nå, jag har hunnit krönikera i lågupplöst tillstånd om musikens varumärkesbildning i Sydsvenskan (läs här), recenserat folkkära BULLET (här) och kunnat konstatera att min recension av RAUBTIERs "Det finns bara krig" (här) fortfarande är en av de mest lästa artiklarna på Sydsvenskans musikwebb (om det betyder bra text eller obefintliga läsare låter jag vara osagt).

Min recension av EARTHs magnifika "Angels of Darkness, Demons of Light 1" har däremot inte letat sig ut på nätet, så den får kanske dyka upp här på bloggen framöver.

Dagens upptäckt: att kanadensiska death metal-bandet GORGUTS är helt fenomenalt, åtminstone på sista albumet "From Wisdom to Hate" (Olympic, 2001). Omslaget ser ut som en museibroschyr korsat med en fritidsgårdsdemo, men teknisk death metal har sällan låtit så egensinnig. Framförandet är hisnande skickligt utan att vara duktigt och teoretiskt, produktionen är krispigt kraftfull och låtarna är rakt igenom minnesvärda. Att basisten Colin Marston spelar gitarr i briljanta KRALLICE ger en fingervisning om atmosfären.

Det bästa av allt: bandet återförenades 2008 och spelar snart in ett nytt album. Det kan bli precis hur bra som helst, särskilt om de lägger mer än 10 dollar på konvolutet den här gången. Spisa spåret nedan, dregla och dyrka.

Nej, här händer det inte mycket. Texter produceras till Close-Up, det äts korv och SWITCHBLADE-Tim tycker att jag ska lyssna på TERRA TENEBROSA, ett nytt projekt med folk från ångestladdade BREACH. Debuten "The Tunnels" släpps den 4 mars på Trust No One och låter mycket, mycket lovande.

Videon nedan blir man inte direkt klok av, men den sätter stämningen för vad som komma skall.