Annons

Hårdrock och texter

Tjena!

Tänkte fundera och klura lite kring hårdrocken av idag och texter.
Innan vi grottar ner oss i detta ämne vill jag poängtera att jag främst här pratar om svensk hårdrock, men att även utländsk dito kan tryckas in under samma paraply. När jag växte upp var hårdrocken arbetarklassens musik. En musikstil som föraktades av överklassen. Hårdrockare betraktades som idioter och ligister. Jag måste dock erkänna att texterna redan då var ganska platta. Mycket byggde på det ockulta, supa och knulla osv. Vi återkommer till det. På 90-talet tog detta en vändning och hårdrocken blev mer politisk och frispråkig i och med Seattlevågen, den allt hårdare metallen och korsbefruktningen med den gamla punken. Jag tyckte det var bra. Pudelrocken hade tagit död på allt det som var spännande med heavy metal, så det behövdes något nytt. Extremhårdrockens era och intåg var således en reaktion på att den gamla hårdrocken blev för rumsren. Den gamla hårdrocken gick in i dvala, men den bidade bara sin tid. Något hände. Vet inte riktigt hur, men gammelhårdrocken kom tillbaka. Jag tror att IRON MAIDEN, METALLICA, KISS och AC/DC är en bidragande orsak. De gamla dinosaurierna gav sig aldrig och trots alla flugor, hängde dessa kvar och var lika stora som någonsin. Svenssonrockaren vaknade igen. Min typ av hårdrock kom tillbaka. Åtminstone i Europa.

Dessvärre tog inte den traditionella hårdrocken till sig någonting av grungevågen och den extrema metallen vad texter och attityd beträffar.
Vet inte hur det kom sig, kan inte förklara det, men nu är den kategori av metal som jag pysslar med än mer intetsägande textmässigt än vad den var på 80-talet. Katastrofalt dålig. Måhända är det, för Sveriges del, melodifestivalens fel. Flera hårdrocksband har varit med där och banat vägen för den tillrättalagda och ofarliga hårdrocken. Det blir liksom lite Hänt Extra istället för Kerrang! Ingen törs ta ställning. Helst inte i gamla Svea. Jag har gjort några halvpolitiska uttalanden på Facebook ibland. Har då direkt fått kommentarer tsom: "hårdrock har inget med politik att göra" och "behåll dina åsikter för dig själv och skriv hårdrockstexter istället". Vilket jävla skitsnack säger jag. Hårdrock är inte Mello, nej det är på riktigt. Man ska skriva om vad man känner för. Skit samma vad det handlar om!Jag skulle inte tycka sämre om band som till exempel EUROPE eller SABATON om dessa tog ställning för något de brinner för, även om jag skulle tycka annorlunda. Jag skulle istället respektera dem ännu mer.

Rock måste få vara lite farligt och ha aggression, åsikter och lite stake. annars är det ju inte direkt rock och absolut inte hårdrock. Textskrivandet är en stor konst. Större än vad många fattar. Man kan skriva på många sätt och jag skulle kunna skriva ett långt kapitel om detta. Detta sparar vi till en annan gång, men jag vill ge er ett exempel: Kurt Cobain var/är ju känd som ett textgeni. Folk analyserade dennes texter djupt och tycker att hans texter är mästerverk. Jag läste dock någonstans att han byggde sina texter på "coola ord" och drog ihop texterna utifrån detta. Låtarna handlade inte om någonting. Så, Kurt Cobain var inte politisk eller djup överhuvudtaget, men han var en snidare på att få ihop coola texter.

Jag har själv ofta jobbat likadant med ASTRAL DOORS. Många låtar handlar inte om någonting alls egentligen, men lyssnarna analyserar och finner ett djup. Fine with me. En låt betyder olika för gemene man och ASTRAL DOORS har riktigt grymma texter. Jag använder mer där ett "hårdrockens språk". Svårt att förklara, men det är sångvänliga fraser som länkas ihop till en helhet som det blir häftigt att lyssna till. Flera av ASTRAL DOORS texter har dock ett visst djup och några halvpolitiska twister. Dessutom sågar många av texterna religion rakt av. Jag har dessutom skrivit en del om min uppväxt och problem jag brottats med, men på det stora hela så har jag använt mig av ren hårdrockspoesi.
Mina texter med CIVIL WAR är mer berättande. Vi bygger texterna mer på krigshistorik. Jag måste ändå tillägga att jag försöker att bygga texterna mindre på exakta fakta och istället mer bygga dem på fiktiva historier utifrån ett historiskt perspektiv. Att ge lyssnaren regelrätta historielektioner känns patetiskt. Jag menar: vi är ju rockers och inte lärare.
För att återknyta till det jag skrev i början: det måste ju finnas annat för hårdrocksband att skriva om än krig, fantasy, rymden, det ockulta och boys night out. Kom igen nu kollegor, vi kan banne mig bättre. Naturligtvis finns det pärlor bland svinen, men på det stora hela så är de flesta hårdrockstexter ren skit.

Vad vill jag då komma fram till? Jo, att hårdrockens svaghet är texterna. Detta är något som kan utvecklas rejält, det är jag helt säker på! Musiken utvecklas hela tiden, men "lyriken" står och stampar!

Metal forever!

Skål på er, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.