Konsten att göra sig ett namn - utan namn

Okunnighet är styrka.
En Orwellsk paroll på frammarsch?
Alltfler band sprider dimridåer kring sina identiteter.

"Massan, orubblig inför en precis tanke eller en genomskinlig avgudabild, hetsar upp sig i närheten av det obevisbara och den falska gåtfullheten. Vem dog någonsin för stringensen?" (E.M. Cioran "Sammanfattning av sönderfallet", översättning: Nikanor Teratologen)

I Bibeln talar Gud till Moses via brinnande buskar. Inte det minsta outgrundligt egentligen, om man tänker efter. Universum är Guds scen och ingen föreställning är komplett utan lite pyroteknik. En mindre spektakulär uppenbarelseform hade troligen orsakat besvikelse hos Moses: "Jaha, är det så här du ser ut? Du, kom precis på att jag har en tid hos krukmakaren, men du hittar säkert någon annan som vill vara din springsjas... Tja då!" Publiken kräver ett visst mått av effektsökeri, oavsett om artisten heter Jahve eller Gene Simmons.

Få band har pluggat den läxan lika hårt som GHOST. Marknadens facit har som bekant gett dem rätt, flera gånger om. Ingenting eggar vår fantasi som det okända, eller det till hälften framskymtande; ett arv från den tid i mänsklighetens historia när ett rassel i busken fick signalsubstanserna att skumma över likt en skakad Champis. Näringskedjan känns ju så 2014 f.Kr, men i hålrummet mellan det potentiella och det reella, i det skälvande ögonblick när monstret under sängen fortfarande lever i brist på motbevis, erfar vi ett pirr i magen inför de otroliga möjligheterna (snarare än de troliga trivialiteterna). I det hålrummet – om än i olika utsträckning – hittar vi i dag band som DEATHSPELL OMEGA, IRKALLIAN ORACLE, BATUSHKA, PORTAL, GOAT, VAMPIRE med flera.

"Livet är endast uthärdligt i den mån man mystifierar det." (E.M. Cioran)

I det kunskapsintensiva samhälle vi lever är alla vita fläckar snart utraderade från kartan. Informationsvakuumet blir alltmer sällsynt, och därmed något begärligt. Ovisshet är en exotisk frukt, som få i västvärlden längre vet hur den smakar, när alla är uppkopplade mot det moln som följer oss var vi än går. På sociala medier lever vi lika genomskinligt som i en utställningsmonter: vi vet allt om vår grannes intimhygieniska vanor och inget om privatlivets helgd. Mot bakgrund av det, och den allt vidlyftigare övervakningen i såväl statlig som korporativistisk regi, kan olika former av anonymisering framstå som motståndshandlingar, demonstrativa avhopp från det samhälle som inte bara vet vad du gjorde förra sommaren utan också har komprometterande bildbevis på det.

Vilka skäl ett band som IRKALLIAN ORACLE än har för att sprida dimridåer kring sina identiteter – antagligen saknar de bara mystiken som en gång i tiden omgärdade black metal-scenen – ligger det helt rätt i tiden. Det är dags att gå under jorden, och bida vår tid, tills vi vet vad vi ska göra av alla frukostbilder.

Okunnighet är styrka. Kom inte ihåg var ni läste det först.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.