The Unguided – ett band som brinner för det de gör

THE UNGUIDED är ett band som aldrig kommer att kompromissa med vad hjärtat säger. Roger Sjunnesson konstaterar att han, brorsan Richard och polaren Roland Johansson (alla tre tidigare i SONIC SYNDICATE) på debutplattan ”Hell Frost” lirar sådant de brinner för. Vad det innebär musikaliskt, varför han blir bajsnödig av att komma hem till Sverige, samt vad han känner inför kontraktsbråk med forna bandkamrater, är några axplock av vad Metalcentral får veta under sitt samtal med Roger.

Det är en uppenbart glad och avspänd Roger Sjunnesson som presenterar sig i luren, när jag får chansen att haffa honom för en pratstund kring THE UNGUIDED och deras aktuella debutplatta ”Hell Frost”. Roger är säkert bekant för många i sin egenskap av tidigare medlem i SONIC SYNDICATE (något som även gäller de andra två fasta medlemmarna i THE UNGUIDED, Richard Sjunnesson och Roland Johansson) medan det nya bandet kanske inte ringer lika många klockor – åtminstone inte än. För någon som är helt obekant med THE UNGUIDED, hur skulle Roger då beskriva bandets musikaliska karaktär?
   – Tja, vad skall man säga? Det grundar sig så klart i SONIC SYNDICATE. Den tidiga tiden, då när det så att säga var lite mer hårdrock, lite mer metal. Bland övriga influenser finns väl band som IN FLAMES, DARK TRANQUILLITY, KILLSWITCH ENGAGE och sådana. Modern metal, helt enkelt.
   När det gäller bandets kopplingar till just SONIC SYNDICATE, kan jag inte låta bli att fiska lite kring valet av bandnamn. Har valet av namnet THE UNGUIDED något med att SONIC SYNDICATE var väldigt toppstyrda, att det förekom mycket inblandning från bolag och så vidare?
   – Bandnamnet är Richards påfund, men både ja och nej, antar jag. Det symboliserar i alla fall att vi är helt ostyrda, både själva musiken och allt runt bandet som sådant. Idag gör vi det vi brinner för, och det är väldigt tydligt att det är bandet självt som håller i alla tyglar. Jag antar att vi väl flörtar lite med det du frågar om...
   Roger intar en uppenbart diplomatisk position, en inställning som inte ändras fast jag försöker pressa honom något i frågan. Hade ni hoppat av SONIC SYNDICATE och bildat THE UNGUIDED även om bandet inte bytt musikalisk skepnad så tydligt?
   – Det var Richard som redan för tre år sedan hade en idé om att vi borde skriva något vi två, låtar så som vi ville ha det. Från början var det ju just jag och Richard som satt och skrev låtar ihop. Sedan växte SONIC SYNDICATE till en stor maskin, där alla skulle vara med och röra i grytan.
   Det står snabbt klart att den musikaliska friheten och möjligheterna att jobba utifrån hjärtat är något av stor vikt för Roger och de övriga i bandet. En pusselbit som gör detta möjligt är samarbetet med förhållandevis lilla etiketten Despotz. THE UNGUIDED har tidigare konstaterat att det råder en närmast familjär stämning kring samarbetet, något jag ber Roger utveckla.
   – Alltså, det är en gammal polare till oss, Ronnie [Schmidt], som har jobbat med SONIC SYNDICATE tidigare, som har Despotz. När han hörde att vi skulle göra en skiva konstaterade han att ”ni borde signa den med oss”. Vi fick en väldigt juste och mänsklig deal med dem. Vi hade andra bolag också efter oss, men de ville signa kontrakt på typ fem skivor medan Despotz erbjöd kontrakt på en skiva till att börja med, vilket passade våra behov och önskemål bättre.
   Det där med gamla polare verkar vara ett återkommande tema i historien om THE UNGUIDED. Även skivans producent kan sorteras in under den kategorin, åtminstone om man skall tro promotionmaterialet från Despotz. Där konstateras att valet var givet då personen i fråga varit en stor bidragande orsak till det klassiska SONIC SYNDICATE-soundet.
   – Du tänker på Jonas Kjellgren? Jag har alltid gillat Jonas, både hans arbete och som person. Jag trivs väldigt bra med att jobba med honom; jag diggar det han gör, och han diggar det jag gör. Dessutom är han svinbra som producent, och kan verkligen lyfta materialet han jobbar med. Jag känner att jag har honom att tacka för mycket, och kan egentligen inte se någon annan som skulle vara aktuell för att producera åt oss.

”Vi vill inte vara något jävla coverband”
Samtalet fortsätter kretsa kring nya skivan ”Hell Frost”. Jag undrar om Roger kan berätta mer om vad det finns för textmässiga teman på plattan, och var inspirationen till lyriken kommer ifrån?
   – Texterna är nog det jag har minst att göra med. Det är Richards bit helt och hållet; jag fokuserar mest på det här med synthar och gitarrer. Det är hur som helst mycket om hans liv och vardag. Mycket om relationer och känslor och så.
   Roger tar en kort paus, innan han med förlägen stämma avslöjar:
   – Jag har faktiskt inte ens läst alla texter, vilket är lite pinsamt. Jag vet i alla fall att det finns en del referenser till gamla SONIC SYNDICATE-texter som Richard har skrivit. Han är sådan, han vill att saker och ting skall hänga ihop.
   Här kan jag inte låta bli att ifrågasätta om inte vardagslyriken i texterna rimmar lite illa med skivans omslag; en närmast AMON AMARTH-aktig tecknad bild av en mytologisk krigare i en kall och karg miljö?
   – Nja, kanske det, men det finns faktiskt en tanke med bilden. Du vet ”Eden Fire” [SONIC SYNDICATEs debutplatta från 2005]? Richard ville ha en slags motsats till det omslaget, och då blev det så här...
   Eftersom referenserna till tidiga SONIC SYNDICATE fortsätter att dyka upp under samtalets gång, kan jag inte låta bli att fråga hur det känns att inte få spela gamla låtar från den tiden live – låtar som herrarna i THE UNGUIDED trots allt varit med och skrivit själva?
   – Det är klart det är tråkigt. Det är frustrerande att inte få spela sina egna låtar. Upprinnelsen är att Roland när han hoppade av sommaren 2009 fick skriva på ett kontrakt där han avsade sig allt som hade med SONIC SYNDICATE att göra. Som vi andra fattade det då var det ett standardkontrakt, men det skulle alltså komma att ställa till det. När vi drog igång THE UNGUIDED var det många fans som tyckte att ”fan vad kul, då kan ni lira gamla låtar”, sådana som SONIC SYNDICATE i princip aldrig lirade live, men det sket sig ju. Vi [Roger och Richard] får ju egentligen köra låtarna, men inte Roland.
   Jag föreslår skämtsamt att de får låta Roland kliva av scenen när de låtarna vankas, vilket får Roger att skratta.
   – Ja, precis, det kanske vore något? Nej, men skämt åsido, vi lade faktiskt fram ett motkontrakt, som skulle ha gett Roland rätten att åtminstone få spela låtar som vi varit med och skrivit live, men det gick i stöpet då alla i SONIC SYNDICATE inte gick med på att signa dealen.
   – På ett sätt tycker jag kanske att det är lika bra, utbrister han i ett ögonblick av oväntad känslosamhet. Vi vill ju inte vara något jävla coverband!

”Då blir man bajsnödig som fan...”
Vi dröjer oss kvar vid det här med att spela live, och fokuserar strikt på THE UNGUIDED. På annandag jul kommer bandet att köra sitt första gig som headliner, och det i hemstaden Falkenberg. Är det speciellt att spela på hemmaplan?
   – Det är alltid mer nervöst på hemmaplan. Det gäller för övrigt Sverige som helhet. Det är som om man har varit ute på en flerveckors turnésväng i Europa och kommer hem igen. Om man då ser någon man känner i publiken blir man bajsnödig som fan... Nej, men det är klart att det är speciellt att lira hemma, med polare, morsan och kanske även chefen i publiken.
   Chefen, ja. Roger lever idag ett tämligen civilt liv med vardagskneg á la Svensson. Förutsättningarna för förändring kan dock finnas där, då singeln ”Inherit The Earth” har gått bra på iTunes. Var lägger THE UNGUIDED ribban framöver – tänker man bara köra på, ha roligt och se vad som händer, eller är siktet inställt på världsherravälde?
   – Nja, det racet har jag redan kört en gång. När det lossnade för SONIC SYNDICATE sade jag faktiskt upp mig från mitt dåvarande jobb; då var det bandet som gällde till 100 %. Det är absolut kul att ha fått testa på det där, även om man på ett sätt faktiskt kunde sakna vardagen då. Bandet kommer hur som helst inte att gå före familjen igen, och vi har inga planer på att säga upp oss... Samtidigt har vi inte bestämt att det här och det här skall hända. Visst kan det hända att man tar en turnésväng på ett par veckor om rätt tillfälle dyker upp.
   Apropå bandets framtidsplaner ingår bland dessa en skivsignering på Nzane Clothing & Tattoos i Göteborg strax innan jul, den 17/12. Hur kommer det sig att evenemanget hamnade just där, och vad har ni för förväntningar på tillfället?
   – Det är en polare till oss som har stället, och förutom att ge oss nya kläder har han hjälpt oss med en massa annat också. Det var han som föreslog att vi borde komma till hans butik och ha en signering där, och det tyckte vi också lät som en bra idé. Kanske kör vi någon låt akustiskt, om tid finns. Om inte, så blir det i ”värsta” fall bara en trevlig stund med skitsnack och pepparkakor. Intresset verkar i alla fall vara okej, om man skall döma av diskussionerna på till exempel Facebook.
   Så är det, och intresset lär knappast svalna nu när de akustiska planerna är outade. Just när det gäller det här med att spela live är en intressant observation att bandet alltså bara har tre permanenta medlemmar, Roger och Richard Sjunnesson samt Roland Johansson. För studio- och liveinspelningar har sessionsmusiker använts för att hantera trummor och bas. Det finns inga planer på att utöka sättningen?
   – Jo, jag kan väl faktiskt avslöja att Henric och John kommer att bli permanenta medlemmar!
   Henric heter Carlsson i efternamn, är en barndomsvän till Roland, och figurerar även i melodiska dödsmetall-akten CYPHER SYSTEM. John är ingen mindre än samme herr Bengtsson som hanterar trumstockarna i... jo, ni har gissat det – SONIC SYNDICATE.
   – De blir fullvärdiga medlemmar på riktigt, understryker Roger. Alla är med och bestämmer och påverkar bandets inriktning. Faktum är att vi redan håller på att skriva ny musik tillsammans!
   Det börjar bli dags att runda av intervjun, varför jag undrar om det är något ytterligare som Roger vill lägga till?
   – Ja, jag måste få berätta att vi hade en videoinspelning nu i veckan som gick, utbrister hallänningen med entusiastisk stämma. Det var med Patric Ullaeus, lägger han till, och detta räcker för att förklara hans upprymdhet. Ullaeus har en närmast monstruös meritlista, och har förutom metalakter som IN FLAMES, DIMMU BORGIR och EVERGREY även jobbat med skapligt kontrasterande namn så som LUTRICIA McNEAL, REDNEX och SCOOTER... Videon kan därmed förväntas hålla hög klass, även om Roger inte avslöjar några detaljer om själva innehållet. Vilken låt det gäller framkommer dock:
   – Det är ”Phoenix Down”, andra låten på ”Hell Frost”. Inspelningen gick bra och det var jäkligt kul. Videon kommer att presenteras i samband med att skivan släpps, så håll utkik efter den!
   När vi avslutar vårt samtal begrundar jag det faktum att Roger återkommande landat i frasen ”en gammal polare”. Kanske är det logiskt att en så pass sympatisk och diplomatisk herre får många vänner? ”Hell Frost” släpptes hur som helst den 30 november – ett släpp som säkert lär uppmärksammas av fler än gamla polare till THE UNGUIDED och SONIC SYNDICATE...

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.