För mycket av det goda kan vara underbart
NAPALM DEATH-grind och IRON MAIDEN-refränger. Där har vi, lite förenklat, brittiska duon ANAAL NATHRAKHs framgångsrecept. Det fungerade redan i "Do Not Speak" på sju år gamla "Domine Non Es Dignus" och det har fungerat en himla massa gånger till på "Eschaton" (2006), "Hell Is Empty and All the Devils Are Here" (2007) och "In the Constellation of the Black Widow" (2009).
Jösses, vad produktiva Irrumator och V.I.T.R.I.O.L. har varit. Det är lite som när jag får ett ryck i köket och bakar tre fruktbröd i lergryta på en vecka, bara för att det är väldigt gott och väldigt smidigt när man ändå håller på. Sen får man tugga detta bröd till förbannelse.
Med andra ord: hur många ANAAL-fester/album behöver man egentligen för en dräglig tillvaro? De tre senaste är sinsemellan utbytbara; kanske har låtarna blivit lite mer subtilt arrangerade med åren. Men vill man hårdra det räcker det med låten "Do Not Speak". Detta är extrem metals svar på RAMONES (eller ett av dem - det finns ju ganska många).
Den 23 maj släpps sjätte albumet "Passion" (Candlelight) och det ser ut som om bandet har konkurrerat ut sig själva. Men nej - något har hänt! Redan titel och omslag signalerar subtilt nytänk, och nog har herrarna fräschat upp gårdagens nyheter tillräckligt för att det ska låta fantastiskt igen.
Lite nya industriljud, några avvikande sångslingor, någon sekunds andhämtning, mer behövdes inte. Så stor variation inom så snäva ramar - "Passion" är själva definitionen av hantverksperfektion.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
