Crystal Ball - Time Walker (7)
 | Band: Crystal Ball Titel: Time Walker År: 2005 Bolag: Nuclear Blast Betyg: 7/10 Recensent: Erik Arvidsson |
De produktiva schweizarna i CRYSTAL BALL är tillbaka med sitt femte album på sex år. Något som väl får klassas som häpnadsväckande ambitiöst. Personligen har jag inte tagit del av alla gruppens utgåvor, men de jag avnjutit, har visat att snubbarna utför sitt hantverk väl. Hade kvintetten varit aktiva under arenarockens- och den melodiska hårdrockens glansdagar hade de kanske - på tiden det begav sig - varit högt aktade rockstjärnor världen över. Bedriver man samma musik idag får man räkna med en betydligt mer undanskymd roll, även om musikstilen sakta men säkert verkar vara på väg tillbaka in i rampljuset.
SHAKRA, GOTTHARD, PINK CREAM 69, BONFIRE, AXXIS och M.S.G. är band som poppar upp spontant i skallen vid ett försök att jämföra CRYSTAL BALL med andra konstellationer. Med andra ord handlar det uteslutande om melodisk hårdrock med en touch av hårdare metal. Likt AXXIS (och många därtill) har gruppen på senare tid valt att flörta lite försiktigt med power metal-grenen. Öppningsrökaren "Digital World" och tuffa "Fallen from Grace" understryker detta på nya givet. Helt klart bland det tyngre de presterat i karriären. Annars är det som kännetecknar alpnissarna deras outtömliga förmåga att skriva klämmiga dängor med refränger du kan sjunga med i nästan omgående. Visst är det till en mild grad klichévarning på repertoaren, men inte värre än med många andra band. Skulle väl då vara partyparaplyet "Celebration", som med sin ultraklämmiga framfart och arena-refräng, antingen får folk att spy rakt ut eller bli våta i brallan. Mindre schablonaktiga spår finner vi dock i SAVATAGE/TRANS-SIBERIAN ORCHESTRA-inspirerade "Mozart Symphony", emotionella och ödesmättade "Walk Through Time" och RETURN-doftande semi-balladen "He Came to Change the World". Med denna trio låtar adderade till den övriga repertoaren känns "Timewalker" i slutänden som ett varierat och starkt album. Som pricken över i:et har bandet dessutom en kolossalt bra sångare i Mark Sweeney. Hans lätt spruckna röst är som gjord för att passionerat förmedla de vokala delarna av CRYSTAL BALL.
Plattans - av mig enda identifierade akilleshäl - är att den tyvärr är något överproducerad. Melodierna hade mått bättre av ett något mindre kliniskt och mer levande ljudlandskap. Till detta gömmer sig väl också en och annan låt som kanske inte är lika guldglimmande som majoriteten av utbudet. Men dessa negativa aspekter är petitesser i kontexten och drar inte ner betyget nämnvärt. En öl i näven och "Timewalker" i stereon kommer att funka för mig ett tag framöver!
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
