Nevermore - This Godless Endeavor (9)
 | Band: Nevermore Titel: This Godless Endeavor År: 2005 Bolag: Century Media Betyg: 9/10 Recensent: Anders Jacobsson |
Tillåt mig introducera 2005 års näst bästa skiva *harklar mig*: "This Godless Endeavor", av de bittra amerikanarna i NEVERMORE. Om den här skivan är näst bäst, så undrar ni såklart vilken jag tycker är bäst, och då kan jag få lov att avslöja att det är OPETH:s senaste utgåva. Dock så ligger detta senaste mästerverksalster från NEVERMORE väldigt tätt och flåsar de svenska dödsproggarna i nacken.
Jag har läst i recensioner att "This Godless Endeavor" är väldigt svår att lyssna in sig på, men jag kan inte hålla med om det. Det tycker jag däremot att förra plattan "Enemies of Reality" var, även efter den nödvändiga remixen (som förbättrade skivans produktion betydligt och lyfte fram låtarna något) som släpptes tidigare i år.
På "Enemies of Reality" hörde man att bandet blivit lite brutalare och thrashigare, och på så vis är det inget annorlunda på nya plattan. Jag tycker dock att låtmaterialet nu är kraftfullare och ljudet har mer substans än båda utgåvorna på "Enemies of Reality". Warrel Dane sjunger kanske snyggare och mer passionerat än någon gång förr i sin karriär. I en låt, "Sentinent 6", som förmodligen är årets bästa ballad, så rörs man nästan av tårar av Danes dödligt uttrycksfulla vemod om ett samhälle där man indoktrineras till tragiska nickedockor. Och det är just den här samhällskritiken som genomsyrar nästan allt NEVERMORE har gjort, men på "This Godless Endeavor" är man argare och bittrare än någonsin. Det är oerhört uppgivet och det framförs med en sådan styrka så man inte kan låta bli att ryckas med fullt ut. Öppningsspåret "Born (the retribution of spiritual sickness)" har en refräng som är extremt gripande, och i låtarna "My Acid Words" och "Sell My Heart for Stones" lägger man fram en hopplöshet som svärtar ner den mest naiva livsnjutare.
Trots det dystra och ångestfulla temat så är "This Godless Endeavor" främst en kraftfull orgie i power/thrash med gitarrer som pansar från 10 världskrig. Det är en hård skiva, en mycket hård skiva, men den har ett insiktsfullt djup som tar hela arrangemanget till en högre nivå. Mycket är tack vare Warrel Danes röst som har ett genuint uttryck. Det hörs att han menar vartenda ord han sjunger, och det känns väldigt tacksamt att lyssna på.
"This Godless Endeavor" är bandets klart bästa skiva efter "Dead Heart in a Dead World" (2000) och är redan en given klassiker i NEVERMORE-kollektionen.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
