Macbeth - Malae Artes (5)
 | Band: Macbeth Titel: Malae Artes År: 2005 Bolag: Dragonheart Betyg: 5/10 Recensent: Anders Jacobsson |
Det är ingen ny sanning att Milano är Italiens rockstad nr.1, och för dem som är bekanta med Italiens gothic metal-scen kanske det heller inte är någon ny sanning att MACBETH just nu är ett av Milanos större band inom den mörkare metalscenen... en scen full av svarta kajalstreck, kråsskjortor och sammetskavajer. Italien har aldrig varit rädd för att späda på dramatiken och ta det till yttersta gränsen. Säg vad man vill om smöriga degos, men känsla för dramatik har de iallafall. Jag som låter mig attraheras av den här smått viktorianska stilen höjer gärna lätt på ögonbrynen så fort en ny italiensk goth-release visar sitt anlete. Men MACBETHs tredje platta "Malae Artes" imponerar föga mycket.
År 1998 kom debuten "Romantic Tragedy's Crescendo" som var en hyfsad debut full av smäktande syntar, kvinnosång och mörka growls. Inte förrän 2001 kom uppföljaren "Vanitas", som var en klart vassare platta med en lite aggressivare framtoning. Nu på tredje plattan har man softat till det rejält. Borta är den råa och brutala sången och de tunga gitarrerna. Med väldigt långa mellanrum dyker det upp lite tyngd, men vad som mest kvarstår är melankolisk och något ansträngd goth med vanlig manlig och ganska dålig kvinnlig sång. Musiken är lätt neoklassisk med mycket keyboards, hittiga refränger och alla ingredienser ett typiskt modernt gothband har. Visst är plattan helt ok. den är långt ifrån skitdålig, men det här har jag hört såååå många gånger förut, så lite finess hade absolut inte skadat. MACBETH kanske alltid har varit ett band i mängden, men nu verkar det som bandet fallit rakt ner i trendträsket. Det är väldigt synd. Att de sedan gjort en halvtaskig cover på SARAH BRIGHTMANs "How can heaven love me?", gör att det mest blir lite småpinsamt.
Bandets stora framförhållning är den manliga vokalisten som har mycket känsla i rösten, fast han överdriver titt som tätt och det blir därför ibland övertydligt. Det andra som lyfter upp bandet är keyboardisten som verkligen har något snyggt och vackert att komma med.
Annars så vet jag inte om "Malae Artes" är så mycket att hänga i granen. Det är en ganska svag platta. De skulle tjäna på att dra ner tempot en aning, byta ut tjejen som sjunger och bli lite tyngre. Som det är nu så hänvisar jag hellre till MACBETHs mittenalster "Vanitas", som är ett klart mäktigt stycke godis.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
