Annons

Tom Englund - Evergrey

Jag pratar med Evergreys sångare Tom S Englund om bandets nya verk, temaplattan "The Inner Circle" (InsideOut). Skivan handlar om en person som dras in i en religiös sekt och om berättelsen om hur mannen sedermera upptäcker att han blivit lurad. Bandet skrev låtmaterialet i oktober förra året så om den aktuella Knutbyhistorien visste de ingenting om då. Plattan var klar i mitten på februari i år, alltså precis när hela den makabra historien rullades upp. Det kändes helt sinnessjukt, säger Tom. Historien på "The Inner Circle" är dock helt fiktiv. Den baseras på olika händelser och skeenden som inspirerat låtskrivandet snarare än legat till grund för själva berättelsen. 
- På förra skivan "Recreation day" (InsideOut 2003) hade vi en låt som heter "Unforgivable" som var baserad på avslöjandet i USA att katolska präster hade förgripit sig på barn. Planen var att vi skulle skriva en platta om just den specifika händelsen. Men vi hade inte tid att sätta oss in i situationen och ämnet som sådant på ett tillräckligt korrekt vis, för det är ju viktigt att vara hundraprocentig i sina uttalanden i sådana här frågor.
Så då tog vi den här vinkeln av det istället. Hela historien är fiktion men den skulle kunna vara hämtad från vilken sektmedlems dagbok som helst. 
Ni har ju precis turnerat i USA. Hur har skivan tagits i mot där då kyrkan har en stark ställning?
- Jag har faktiskt inte hört någonting. Nu gjorde vi ju inte plattan för att skapa rabalder men jag trodde faktiskt att det skulle bli mer. Jag tror att det varit två fans som sagt upp bekantskapen med Evergrey men det får man ju ta.

Belägen i en gammal fabrikslokal i Lerum har Tom tillsammans med ljudteknikern Arnold Lindberg och en amerikansk kompis byggt studion
Division One. Det är ett bygge som gått lös på i runda slängar tre miljoner kronor (om man ska tro ryktena) och som stått klart i snart ett år. Tom säger att Division One varit helt avgörande för hur "The Inner Circle" kom att låta.
- Vi har byggt den under två år och den var klar lagom till dess att det var dags att spela in skivan. Det är ju en förmån att kunna tillbringa mer tid i studion än vi normalt sett skulle kunna göra. Inte för att det är gratis men vi får ut mer för pengarna. Nu var vi i studion i fem och en halv månad, normal sett kanske vi skulle ha råd med tre.
Finns det inte en fara i att ni överarbetar musiken när ni vet att ni kan ta er den tid ni vill ha i stort sett?
- Inte så länge man ger sig själv en deadline som måste hållas eller får en av skivbolaget. Annars finns ju risken att man sitter och försöker överpolera saker för att få det perfekt men det blir det ju aldrig. Det perfekta finns inte och skulle vi lyckas med det så kan vi nog lägga av då, säger Tom gravallvarligt. 
Men eftersom ni har er egen studio att sitta och putsa på musiken har det på något sätt bidragit till den där envisa proggstämpeln ni har fått?
Tom suckar lite uppgivet.
- Den har ju funnits där sedan vi hamnade på InsideOut och då hade vi ju inte studion, säger Tom med eftertryck. Så den stämpeln har mer med valet av skivbolag att göra än någonting annat. Vi är ju inte intresserade av att bli satta i det facket alls. För vi är inte den typen av instrumentalister och vi är inte intresserade av att spela tekniskt svår musik för just den sakens skull.
Vi vill ha bra låtar och har blivit rätt tekniskt duktiga, det är allt.
Men idag har det blivit synonymt med att spela progressiv rock.
Resonerar man så är ju Opeth mer progressiva än oss.

Ni har gjort en temaplatta, har du själv någon favoritskiva i samma tradition?
- Det är ju självklart "Operation: Mindcrime" av Queensrÿche (1988).
Den är nummer ett, två och tre. Jag har blivit ombedd att göra ett program i P3 där jag ska spela favoritskivor så det lär väl bli hela den plattan då, skrattar Tom.
Vad är det som gör den skivan så bra?
- Framför allt är det väl det att du kan sätta på den idag och den låter modern fortfarande trots att den är inspelad 1987-88. Då betyder det att låtarna håller. Det är ju nästan 20 år sedan...så fruktansvärt gammal jag känner mig nu, utbrister Tom eftertänksamt.

Sverige har idag många internationellt kända hårdrocksband i flera genrer.
Det finns tre tidsskrifter, Close-Up Magazine, Sweden Rock Magazine och Slavestate, som har många läsare och ett gäng större och mindre festivaler som i olika grad är ägnade åt hård musik. Intresset för hårdrock verkar vara stort. Något som Tom håller med om.
- Vi säljer mycket skivor. Enbart "The Inner Circle" har sålt mer på en månad än vad förra plattan gjorde totalt. Det är ju en värdemätare på något sätt och det kommer mycket folk på spelningarna. Hårdrock är stort i Sverige det är ju bara det att massmedierna inte har fattat det. Var enda hårdrocksband säljer ju mer skivor än de flesta andra svenska artister idag totalt sett ute i världen. 
Och dominansen från Göteborg fortsätter?
- Har den någonsin avtagit, frågar Tom med ett skratt. Dessutom är det skönt att andra band som inte bara spelar dödsthrash blir kända. Jag pratade med killarna i Fredman när vi byggde studion och det kom på förslag att vi skulle slå ihop Fredman och Division One till världens största hårdrocksstudio.
Men det är roligare om det finns fler ställen att spela in på. När folk hör hur många band och studios det finns i Göteborg tror dom inte på att staden bara har 600.000 innevånare. De tror att det spelas hårdrock på varenda pub och att alla spelar i band. Men så är det ju inte, säger han på bred Göteborgsdialekt. 

Sommaren och hösten kan sammanfattas med ett ord för Evergrey: spelningar. Bandet inledde på hemmaplan i och med "Metal Town" i Göteborg den 19 juni tillsammans med Alice Cooper, Brides Of Destruction och hemmalagen Mustasch och In Flames. Sen bär det av ner i Europa.
- Jag tror att det är elva festivalspelningar runtom i Europa som även inkluderar avstickare i Israel och Turkiet. Sen är det nio gig i Sverige om jag inte minns fel i september. Sen rullar det väl på så under hösten. 
Blir det en fullskalig turné med förband och egen scenproduktion?
- Ja vi tar med något eller några band och visst skulle man vilja ha en ordentlig scenproduktion men jag vet inte ens vad det är för ställen vi ska spela på.
Så det blir väl knappast i samma klass som HammerFall. Men vi är ju inte så mycket för sånt där egentligen. Vi spelar musik liksom, avslutar Tom.

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.